04 mar 28 mars disputerar Leo Ziegel på hälsa i Uganda

Leo Ziegel disputerar den 28 mars på avhandlingen ”Mental health/illness and its social determinants in Uganda”.

Han har studerat hur sociala faktorer påverkar den psykisk hälsa hos befolkningen i Uganda. I samarbete med en forskningsorganisation i Uganda, Africa Medical and Behavioral Sciences Organisation (AMBSO), har han undersökt
lokalbefolkningens syn på begreppet psykisk hälsa och psykisk sjukdom. Leo och hans kolleger har också samlat in data om hur vanligt det är med ångeststörningar och riskbruk av alkohol.

Studien visar att den främsta orsaken till psykiska problem och sjukdomar är utbredd fattigdom, i mindre utsträckning droganvändning och våldsutsatthet. Övernaturliga förklaringar som magi eller förfäders andar, som är vanliga i andra studier, nämndes inte här. Samhällsledare beskrev hur stigmatiseringen av människor med psykiska problem hindrar dem från att klara av sin situation och få hjälp.

Riskbruk av alkohol var särskilt vanligt bland dem som bor i semiurbana områden. I Uganda växer dessa områden snabbt på grund av hög befolkningstillväxt. Människor lever ofta här under otrygga förhållanden. Enligt denna studie fanns riskbruk hos fem procent av kvinnorna och 18 procent av männen som deltog i studien. 

Länk till avhandlingen i KI Open Archive: https://doi.org/10.69622/27952284

Huvudhandledare har varit Anna Mia Ekström, professor vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet,

Bihandledare har varit docent Anna-Clara Hollander, institutionen för global folkhälsa, KI och docent Anders Hammarberg, institutioenen för klinisk neurovetenskap, KI samt PhD Fred Nalugoda, Africa Medical and Behavioral Sciences Organization.

Opponent är Noeline Nakasujja, Associate Professor, Department of Psychiatry, College of Health Sciences, Makerere University, Kampala, Uganda.

Lokal och tid: Inghesalen, Tomtebodavägen 18A, kl 9.00
Disputationen går också att följa via zoom: https://nyheter.ki.se/kalender/disputation-leo-ziegel

22 jan Alvin disputerar 14 februari på hjärnan

18 dec Stipendiat 2024: Louisa Azizi

Stipendiekommittén har utsett Louisa Azizi till 2024 års stipendiat i Carl Tullus Minnesfond.

Hon utexaminerades i somras, är nybliven AT-läkare (Forskar-AT) och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Louisa forskar kring ALS, en neurodegenerativ sjukdom som leder till att kroppens muskler gradvis förtvinar. Hennes handledare är Caroline Ingre, överläkare vid KS Huddinge och docent vid KI/ALS Clinical Research Group.

Louisa har under hela studietiden varit aktiv inom Medicinska Föreningen, bl a som ordförande för Läkarsektionen.

Stipendieutdelningen kommer att äga rum den 12 januari. Stipendiet består av 20 000 kr till fördjupade studier.

Läs mer om henne här.

12 okt Sök Carl Tullus Minnesstipendium 2024!

Härmed utlyses Carls Tullus Minnesstipendium 2024. I år kommer Minnesfonden att utse den 17:e stipendiaten. Välkommen att söka!

Här är en länk till ansökningsformuläret.

Skicka din ansökan senast tisdag den 12 november!

Läs här om vilka som tidigare har tilldelats stipendiet.

03 sep Ozempic ökar inte risken för självmord

Peter Ueda, stipendiat 2011, numera biträdande lektor vid KI, docent i epidemiologi, ST-läkare i endokrinologi vid Centrum för diabetes samt forskare vid University of Tokyo.

Peter Ueda och hans kolleger har i tre studier under året undersökt risken för allvarliga biverkningar av de nya medicinerna mot diabetes. Det gäller läkemedel som t ex Ozempic som innehåller sk GLP-1-receptoragonister. Dessa läkemedel har blivit framgångsrika, omtalade och omdiskuterade också som bantningsmediciner.

Peter och hans kolleger visar i en skandinaviska studie med närmare 300 000 diabetespatienter att användningen av dessa läkemedel varken ökade risken för självmord, självskador, depression eller oro.

I andra skandinaviska studier har Peter och hans kolleger undersökt risken för människor som tar dessa läkemedel att bl a drabbas av cancer i sköldkörteln eller att få tarmvred. De fann inget samband.

Peter är förste författare till artikeln GLP-1 Receptor Agonist Use and Risk of Suicide Death. Den är publicerad i den välrenommerade tidskriften JAMA Internal Medicine.

18 jul Från studier av Alzheimers till ortopedisk forskning

Michael Axenhus, stipendiat 2020, numera ST-läkare vid ortopedkliniken Danderyds Sjukhus och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus.  Han disputerade 2023 på en avhandling om Alzheimers sjukdom. Efter disputationen har Michael bytt forskningsinriktning.

Han har under 2024 publicerat sju vetenskapliga arbeten inom ortopedisk kirurgi, flera av dem baserade på Nationella kvalitetsregister inom ortopedi. Hans fokus är på äldre patienter.

En av studierna är en jämförelse av två olika slags operationsmetoder som har tillämpats på Danderyds sjukhus åren 2008 –2022. I studien ingår närmare 250 patienter som har genomgått höftledsoperationer. De har antingen fått en protes som benet fått växa fast mot eller en protes som har cementerats fast.

I Sverige är det vanligast att patienterna får en protes som fästs med cement. Det är ortopeden avgör vilken metod som ska tillämpas. Studien visar att de som har fått en protes som har cementerats fast har kortare läkningstid och färre komplikationer än den andra metoden.

Michael är förste författare till artikeln Comparative outcomes of uncemented and cemented stem revision in managing periprosthetic femoral fractures: a retrospective cohort study. Artikeln är publicerad i tidskriften Journal of Orthopaedic Traumatology.

16 jun Amoxicillin är mer effektivt mot barns lunginflammation

Samuel Rhedin, stipendiat 2012, numera ST-läkare vid Sachska barnsjukhuset och postdoc vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, KI, disputerade 2021 på svåra virusinfektioner.I en studie har Samuel granskat behandlingen av barn som har lunginflammation, Han har undersökt om vanligt penicillin är lika bra som det så kallade bredspektrumpenicillinet amoxicillin.

Frågan är mycket intressant eftersom barn i  Sverige av tradition oftast behandlas med vanligt penicillin, medan amoxicillin är det vanligast använda läkemedlet internationellt.

Det visade sig att penicillin inte var riktigt lika bra som amoxicillin. 7,7% respektive 4,7% av barnen svarade inte på behandlingen i de två grupperna. Risken för allvarliga komplikationer var dock mycket liten och lika stor i båda behandlingsgrupperna.

Samuel är förste författare till artikeln Penicillin V versus amoxicillin for pneumonia in children-a Swedish nationwide emulated target trial. Den är publicerad i tidskriften Clinical Microbiology and Infection. 

01 jun Olika mutationer påverkar prognosen för bröstcancer

Caroline Schagerholm, stipendiat 2019 och doktorand AT-läkare (Forskar-AT) vid Södersjukhuset forskar kring bröstcancer. Hon studerar hur olika mutationer, genförändringar, i tumörceller hos bröstcancer påverkar prognosen för sjukdomens samt risken för återfall.

Caroline och hennes kolleger har funnit att mutationen PIK3CA, som kan skapa ett protein som kallas PI3K, var vanligare hos tumörer som var mer spridda i kroppen när cancern diagnosticerades. Denna mutation var också vanligare hos tumörer som recidiverade.

Resultaten av studien kan vara särskilt viktiga för patienter med bröstcancer som har blivit resistenta mot endokrin (hormonell) behandling.

Caroline är första författare till artikeln PIK3CA mutations in endocrine-resistant breast cancer. Den är publicerad i tidskriften Scientific Reports.

30 maj Maria disputerar på studier av astma

Maria Belikova, stipendiat 2019, disputerade den 30 maj på en avhandling om astma.

Hon har studerat mekanismer som är inblandade vid astma som utlöses av fysisk ansträngning. Maria och hennes kolleger har fokuserat på ett protein som kallas IL-33. Det är ett så kallat alarmin som kan sätta igång immunreaktioner som i sin tur kan leda till inflammation.

Marias studier visar att IL-33 påverkar mastceller, som har en viktig roll i immunsystemet. När mastcellerna aktiveras produceras ämnen som gör att luftrörens snörps ihop. Hon visar i avhandlingen att IL-33 förstärker denna process. En följd av studierna är  IL-33 kan bli en viktig komponent för att utveckla en framtida behandling av astma. Det gäller speciellt de personer som inte får full effekt av den nuvarande rutinbehandlingen.

Marias avhandling har titeln Epithelia alarmins as novel targets for treatments of asthma.

15 mar Viktigt att kolla blodsockret hos gravida med diabetes

Allan Zhao, stipendiat 2022 och doktorand vid Institutionen för fysiologi och farmakologi/Könscellsbiologi och epigenetisk nedärvning av sjukdom. Hans fokus är epcigenetiskt arv av metabola sjukdomar.

Allan ägnar sig åt grundforskning. Hans senaste artikel handlar om diabetes typ 1. Han och hans kolleger har studerat hur väl en väletablerad djurmodell med diabetessjuka gravida möss stämmer överens med sjukdomen hos gravida kvinnor. Allan visar att modellen, som studerar hur sjukdomen påverkar mössens avkommor, hade överskattat vissa risker. När forskarna behandlade mössens höga blodsocker minskade en del av de problem för mössfostren haft enligt andra studier.

Allan är förste författare till artikeln Appropriate glycemic management protects the germline but not the uterine environment in hyperglycemia. Den är publicerad i tidskriften EMBO Reproduction.