Härmed utlyses Carls Tullus Minnesstipendium 2024. I år kommer Minnesfonden att utse den 17:e stipendiaten. Välkommen att söka!
Här är en länk till ansökningsformuläret.
Skicka din ansökan senast tisdag den 12 november!
Läs här om vilka som tidigare har tilldelats stipendiet.
Peter Ueda, stipendiat 2011, numera biträdande lektor vid KI, docent i epidemiologi, ST-läkare i endokrinologi vid Centrum för diabetes samt forskare vid University of Tokyo.
Peter Ueda och hans kolleger har i tre studier under året undersökt risken för allvarliga biverkningar av de nya medicinerna mot diabetes. Det gäller läkemedel som t ex Ozempic som innehåller sk GLP-1-receptoragonister. Dessa läkemedel har blivit framgångsrika, omtalade och omdiskuterade också som bantningsmediciner.
Peter och hans kolleger visar i en skandinaviska studie med närmare 300 000 diabetespatienter att användningen av dessa läkemedel varken ökade risken för självmord, självskador, depression eller oro.
I andra skandinaviska studier har Peter och hans kolleger undersökt risken för människor som tar dessa läkemedel att bl a drabbas av cancer i sköldkörteln eller att få tarmvred. De fann inget samband.
Peter är förste författare till artikeln GLP-1 Receptor Agonist Use and Risk of Suicide Death. Den är publicerad i den välrenommerade tidskriften JAMA Internal Medicine.
Michael Axenhus, stipendiat 2020, numera ST-läkare vid ortopedkliniken Danderyds Sjukhus och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Han disputerade 2023 på en avhandling om Alzheimers sjukdom. Efter disputationen har Michael bytt forskningsinriktning.
Han har under 2024 publicerat sju vetenskapliga arbeten inom ortopedisk kirurgi, flera av dem baserade på Nationella kvalitetsregister inom ortopedi. Hans fokus är på äldre patienter.
En av studierna är en jämförelse av två olika slags operationsmetoder som har tillämpats på Danderyds sjukhus åren 2008 –2022. I studien ingår närmare 250 patienter som har genomgått höftledsoperationer. De har antingen fått en protes som benet fått växa fast mot eller en protes som har cementerats fast.
I Sverige är det vanligast att patienterna får en protes som fästs med cement. Det är ortopeden avgör vilken metod som ska tillämpas. Studien visar att de som har fått en protes som har cementerats fast har kortare läkningstid och färre komplikationer än den andra metoden.
Michael är förste författare till artikeln Comparative outcomes of uncemented and cemented stem revision in managing periprosthetic femoral fractures: a retrospective cohort study. Artikeln är publicerad i tidskriften Journal of Orthopaedic Traumatology.
Samuel Rhedin, stipendiat 2012, numera ST-läkare vid Sachska barnsjukhuset och postdoc vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, KI, disputerade 2021 på svåra virusinfektioner.I en studie har Samuel granskat behandlingen av barn som har lunginflammation, Han har undersökt om vanligt penicillin är lika bra som det så kallade bredspektrumpenicillinet amoxicillin.
Frågan är mycket intressant eftersom barn i Sverige av tradition oftast behandlas med vanligt penicillin, medan amoxicillin är det vanligast använda läkemedlet internationellt.
Det visade sig att penicillin inte var riktigt lika bra som amoxicillin. 7,7% respektive 4,7% av barnen svarade inte på behandlingen i de två grupperna. Risken för allvarliga komplikationer var dock mycket liten och lika stor i båda behandlingsgrupperna.
Samuel är förste författare till artikeln Penicillin V versus amoxicillin for pneumonia in children-a Swedish nationwide emulated target trial. Den är publicerad i tidskriften Clinical Microbiology and Infection.
Caroline Schagerholm, stipendiat 2019 och doktorand AT-läkare (Forskar-AT) vid Södersjukhuset forskar kring bröstcancer. Hon studerar hur olika mutationer, genförändringar, i tumörceller hos bröstcancer påverkar prognosen för sjukdomens samt risken för återfall.
Caroline och hennes kolleger har funnit att mutationen PIK3CA, som kan skapa ett protein som kallas PI3K, var vanligare hos tumörer som var mer spridda i kroppen när cancern diagnosticerades. Denna mutation var också vanligare hos tumörer som recidiverade.
Resultaten av studien kan vara särskilt viktiga för patienter med bröstcancer som har blivit resistenta mot endokrin (hormonell) behandling.
Caroline är första författare till artikeln PIK3CA mutations in endocrine-resistant breast cancer. Den är publicerad i tidskriften Scientific Reports.
Maria Belikova, stipendiat 2019, disputerade den 30 maj på en avhandling om astma.
Hon har studerat mekanismer som är inblandade vid astma som utlöses av fysisk ansträngning. Maria och hennes kolleger har fokuserat på ett protein som kallas IL-33. Det är ett så kallat alarmin som kan sätta igång immunreaktioner som i sin tur kan leda till inflammation.
Marias studier visar att IL-33 påverkar mastceller, som har en viktig roll i immunsystemet. När mastcellerna aktiveras produceras ämnen som gör att luftrörens snörps ihop. Hon visar i avhandlingen att IL-33 förstärker denna process. En följd av studierna är IL-33 kan bli en viktig komponent för att utveckla en framtida behandling av astma. Det gäller speciellt de personer som inte får full effekt av den nuvarande rutinbehandlingen.
Marias avhandling har titeln Epithelia alarmins as novel targets for treatments of asthma.
Huvudhandledare har varit Jesper Säfholm, forskningsspecialist vid KI:s Enhet för integrativ metabolomik. Opponent vid disputationen var professor Clive Page vid King’s College, London
Allan Zhao, stipendiat 2022 och doktorand vid Institutionen för fysiologi och farmakologi/Könscellsbiologi och epigenetisk nedärvning av sjukdom. Hans fokus är epcigenetiskt arv av metabola sjukdomar.
Allan ägnar sig åt grundforskning. Hans senaste artikel handlar om diabetes typ 1. Han och hans kolleger har studerat hur väl en väletablerad djurmodell med diabetessjuka gravida möss stämmer överens med sjukdomen hos gravida kvinnor. Allan visar att modellen, som studerar hur sjukdomen påverkar mössens avkommor, hade överskattat vissa risker. När forskarna behandlade mössens höga blodsocker minskade en del av de problem för mössfostren haft enligt andra studier.
Allan är förste författare till artikeln Appropriate glycemic management protects the germline but not the uterine environment in hyperglycemia. Den är publicerad i tidskriften EMBO Reproduction.
Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, disputerade 2021 med grundforskning kring den ovanliga och allvarliga cancerliknande sjukdomen Langerhans cell histiocytos (LCH), som främst drabbar barn.
Hon har fortsatt att intressera sig för grundläggande forskning. Hennes senast studie handlar om immunsvaret i tarmen vid kroniskt inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Hon beskriver hur mekanismer som finns i cellerna i tarmens stödjande bindväv delvis styr inflammationscellerna.
Egle är första författare till artikeln Intestinal stroma guides monocyte differentiation to macrophages through GM-CSF. Artikeln är publicerad i tidskriften Nature Communications.
Samuel Rhedin, stipendiat 2012, numera ST-läkare vid Sachska barnsjukhuset och postdoc vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, KI, debuterar som tv-doktor. Han har huvudrollen i en ny serie som Utbildningsradion (UR) har gjort för barn i förskoleåldern. Andra huvudroller har krassliga barn som behöver gå till doktorn.
Samuel tar emot barnen på sin riktiga arbetsplats: Emina som har hög feber, Franz som inte kan sluta nysa, Hjalmar som har ont i örat, Elmira som har skadat sig på en vass sten, Hilmer som har ont i magen och andra barn som är hängiga. Doktorn undersöker, frågar, förklarar, behandlar och ger råd.
UR kontaktade Samuel efter att ha sett honom tala om scharlakansfeber i ett inslag i Nyhetsmorgon. Samuel, som gärna ser sig som en folkbildare, tackade ja efter att chefen hade givit sitt fulla stöd.
Läs en intervju med Samuel i Läkartidningen: »Det här har varit en oväntad ’spin-off’ av min forskning«
Serien består av tio avsnitt på cirka fem minuter. Se dem på UR Play: https://urplay.se/serie/234535-doktor-samuel
Hanna M. Ingelman-Sundberg, stipendiat 2009, numera ST-läkare vid KS och postdoc vid KI, disputerade 2015 med en avhandling om hur mycket vaccin-immunitet barn hade kvar efter att ha behandlats med läkemedel som dämpar immunförsvaret.
Hanna har i en ny studie undersökt hur bra immunsvar som patienter med kronisk lymfatisk leukemi hade mot omicron-varianten av Covid-19. En grupp av 26 patienter jämfördes med friska personer. Hon och hennes kolleger visar att patienter som hade behandlats med cancerläkemedel hade nedsatt immunitet jämfört med friska personer, som hade ett signifikant bättre skydd mot SARS-CoV-2.
Hanna är första författare till artikeln Systemic and mucosal adaptive immunity to SARS-CoV-2 during the Omicron wave in patients with chronic lymphocytic leukemia.Den är publicerad i tidskriften Haematologica.