Härmed utlyses Carls Tullus Minnesstipendium 2024. I år kommer Minnesfonden att utse den 17:e stipendiaten. Välkommen att söka!
Här är en länk till ansökningsformuläret.
Skicka din ansökan senast tisdag den 12 november!
Läs här om vilka som tidigare har tilldelats stipendiet.
Peter Ueda, stipendiat 2011, numera biträdande lektor vid KI, docent i epidemiologi, ST-läkare i endokrinologi vid Centrum för diabetes samt forskare vid University of Tokyo.
Peter Ueda och hans kolleger har i tre studier under året undersökt risken för allvarliga biverkningar av de nya medicinerna mot diabetes. Det gäller läkemedel som t ex Ozempic som innehåller sk GLP-1-receptoragonister. Dessa läkemedel har blivit framgångsrika, omtalade och omdiskuterade också som bantningsmediciner.
Peter och hans kolleger visar i en skandinaviska studie med närmare 300 000 diabetespatienter att användningen av dessa läkemedel varken ökade risken för självmord, självskador, depression eller oro.
I andra skandinaviska studier har Peter och hans kolleger undersökt risken för människor som tar dessa läkemedel att bl a drabbas av cancer i sköldkörteln eller att få tarmvred. De fann inget samband.
Peter är förste författare till artikeln GLP-1 Receptor Agonist Use and Risk of Suicide Death. Den är publicerad i den välrenommerade tidskriften JAMA Internal Medicine.
Michael Axenhus, stipendiat 2020, numera ST-läkare vid ortopedkliniken Danderyds Sjukhus och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Han disputerade 2023 på en avhandling om Alzheimers sjukdom. Efter disputationen har Michael bytt forskningsinriktning.
Han har under 2024 publicerat sju vetenskapliga arbeten inom ortopedisk kirurgi, flera av dem baserade på Nationella kvalitetsregister inom ortopedi. Hans fokus är på äldre patienter.
En av studierna är en jämförelse av två olika slags operationsmetoder som har tillämpats på Danderyds sjukhus åren 2008 –2022. I studien ingår närmare 250 patienter som har genomgått höftledsoperationer. De har antingen fått en protes som benet fått växa fast mot eller en protes som har cementerats fast.
I Sverige är det vanligast att patienterna får en protes som fästs med cement. Det är ortopeden avgör vilken metod som ska tillämpas. Studien visar att de som har fått en protes som har cementerats fast har kortare läkningstid och färre komplikationer än den andra metoden.
Michael är förste författare till artikeln Comparative outcomes of uncemented and cemented stem revision in managing periprosthetic femoral fractures: a retrospective cohort study. Artikeln är publicerad i tidskriften Journal of Orthopaedic Traumatology.
Samuel Rhedin, stipendiat 2012, numera ST-läkare vid Sachska barnsjukhuset och postdoc vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, KI, disputerade 2021 på svåra virusinfektioner.I en studie har Samuel granskat behandlingen av barn som har lunginflammation, Han har undersökt om vanligt penicillin är lika bra som det så kallade bredspektrumpenicillinet amoxicillin.
Frågan är mycket intressant eftersom barn i Sverige av tradition oftast behandlas med vanligt penicillin, medan amoxicillin är det vanligast använda läkemedlet internationellt.
Det visade sig att penicillin inte var riktigt lika bra som amoxicillin. 7,7% respektive 4,7% av barnen svarade inte på behandlingen i de två grupperna. Risken för allvarliga komplikationer var dock mycket liten och lika stor i båda behandlingsgrupperna.
Samuel är förste författare till artikeln Penicillin V versus amoxicillin for pneumonia in children-a Swedish nationwide emulated target trial. Den är publicerad i tidskriften Clinical Microbiology and Infection.
Caroline Schagerholm, stipendiat 2019 och doktorand AT-läkare (Forskar-AT) vid Södersjukhuset forskar kring bröstcancer. Hon studerar hur olika mutationer, genförändringar, i tumörceller hos bröstcancer påverkar prognosen för sjukdomens samt risken för återfall.
Caroline och hennes kolleger har funnit att mutationen PIK3CA, som kan skapa ett protein som kallas PI3K, var vanligare hos tumörer som var mer spridda i kroppen när cancern diagnosticerades. Denna mutation var också vanligare hos tumörer som recidiverade.
Resultaten av studien kan vara särskilt viktiga för patienter med bröstcancer som har blivit resistenta mot endokrin (hormonell) behandling.
Caroline är första författare till artikeln PIK3CA mutations in endocrine-resistant breast cancer. Den är publicerad i tidskriften Scientific Reports.
Maria Belikova, stipendiat 2019, disputerade den 30 maj på en avhandling om astma.
Hon har studerat mekanismer som är inblandade vid astma som utlöses av fysisk ansträngning. Maria och hennes kolleger har fokuserat på ett protein som kallas IL-33. Det är ett så kallat alarmin som kan sätta igång immunreaktioner som i sin tur kan leda till inflammation.
Marias studier visar att IL-33 påverkar mastceller, som har en viktig roll i immunsystemet. När mastcellerna aktiveras produceras ämnen som gör att luftrörens snörps ihop. Hon visar i avhandlingen att IL-33 förstärker denna process. En följd av studierna är IL-33 kan bli en viktig komponent för att utveckla en framtida behandling av astma. Det gäller speciellt de personer som inte får full effekt av den nuvarande rutinbehandlingen.
Marias avhandling har titeln Epithelia alarmins as novel targets for treatments of asthma.
Huvudhandledare har varit Jesper Säfholm, forskningsspecialist vid KI:s Enhet för integrativ metabolomik. Opponent vid disputationen var professor Clive Page vid King’s College, London
Allan Zhao, stipendiat 2022 och doktorand vid Institutionen för fysiologi och farmakologi/Könscellsbiologi och epigenetisk nedärvning av sjukdom. Hans fokus är epcigenetiskt arv av metabola sjukdomar.
Allan ägnar sig åt grundforskning. Hans senaste artikel handlar om diabetes typ 1. Han och hans kolleger har studerat hur väl en väletablerad djurmodell med diabetessjuka gravida möss stämmer överens med sjukdomen hos gravida kvinnor. Allan visar att modellen, som studerar hur sjukdomen påverkar mössens avkommor, hade överskattat vissa risker. När forskarna behandlade mössens höga blodsocker minskade en del av de problem för mössfostren haft enligt andra studier.
Allan är förste författare till artikeln Appropriate glycemic management protects the germline but not the uterine environment in hyperglycemia. Den är publicerad i tidskriften EMBO Reproduction.
Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, disputerade 2021 med grundforskning kring den ovanliga och allvarliga cancerliknande sjukdomen Langerhans cell histiocytos (LCH), som främst drabbar barn.
Hon har fortsatt att intressera sig för grundläggande forskning. Hennes senast studie handlar om immunsvaret i tarmen vid kroniskt inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Hon beskriver hur mekanismer som finns i cellerna i tarmens stödjande bindväv delvis styr inflammationscellerna.
Egle är första författare till artikeln Intestinal stroma guides monocyte differentiation to macrophages through GM-CSF. Artikeln är publicerad i tidskriften Nature Communications.
Samuel Rhedin, stipendiat 2012, numera ST-läkare vid Sachska barnsjukhuset och postdoc vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, KI, debuterar som tv-doktor. Han har huvudrollen i en ny serie som Utbildningsradion (UR) har gjort för barn i förskoleåldern. Andra huvudroller har krassliga barn som behöver gå till doktorn.
Samuel tar emot barnen på sin riktiga arbetsplats: Emina som har hög feber, Franz som inte kan sluta nysa, Hjalmar som har ont i örat, Elmira som har skadat sig på en vass sten, Hilmer som har ont i magen och andra barn som är hängiga. Doktorn undersöker, frågar, förklarar, behandlar och ger råd.
UR kontaktade Samuel efter att ha sett honom tala om scharlakansfeber i ett inslag i Nyhetsmorgon. Samuel, som gärna ser sig som en folkbildare, tackade ja efter att chefen hade givit sitt fulla stöd.
Läs en intervju med Samuel i Läkartidningen: »Det här har varit en oväntad ’spin-off’ av min forskning«
Serien består av tio avsnitt på cirka fem minuter. Se dem på UR Play: https://urplay.se/serie/234535-doktor-samuel
Hanna M. Ingelman-Sundberg, stipendiat 2009, numera ST-läkare vid KS och postdoc vid KI, disputerade 2015 med en avhandling om hur mycket vaccin-immunitet barn hade kvar efter att ha behandlats med läkemedel som dämpar immunförsvaret.
Hanna har i en ny studie undersökt hur bra immunsvar som patienter med kronisk lymfatisk leukemi hade mot omicron-varianten av Covid-19. En grupp av 26 patienter jämfördes med friska personer. Hon och hennes kolleger visar att patienter som hade behandlats med cancerläkemedel hade nedsatt immunitet jämfört med friska personer, som hade ett signifikant bättre skydd mot SARS-CoV-2.
Hanna är första författare till artikeln Systemic and mucosal adaptive immunity to SARS-CoV-2 during the Omicron wave in patients with chronic lymphocytic leukemia.Den är publicerad i tidskriften Haematologica.
Karolina Solhusøkk Höse har utsetts till 2023 års stipendiat i Carl Tullus Minnesfond.
I somras tog hon läkarexamen och kommer under våren att påbörja en tjänst som AT-läkare vid Danderyds sjukhus. De senaste åren har hon forskat vid Karolinska Institutets institution för onkologi-patologi. Sedan drygt ett år är hon registrerad doktorand med professor Catharina Larsson som huvudhandledare.
Katarina forskar kring genetiken bakom allvarliga tumörer i binjuren. Forskningen är en fortsättning av hennes examensarbete som utvecklades till en riktig studie, publicerad i tidskriften Endocrine Pathology med Karolina som första författare.
När hon inte forskar, så sjunger hon, för det mesta i kör och, allra mest, i Lunae kammarkör. Hon bildade den tillsammans med kamrater från Stockholms Musikgymnasium och dirigenten Bengt Ollén, nestor inom svensk körmusik.
Karolina är Minnesfondens stipendiat nr 16. Här finns en presentation av henne.
Härmed utlyses Carls Tullus Minnesstipendium 2023. I år delar Minnesfonden ut stipendiet för 16:e året. Läs här om vilka som tidigare har tilldelats stipendiet.
Här är en länk till ansökningsformuläret. Välkommen att söka!
Skicka ansökan senast söndag den 12 november!
Michael Axenhus, stipendiat 2020 och doktorand vid Karolinska Institutet, disputerar fredag den 20 oktober kl 9.00–13.00.
Han ägnar sig åt forskning kring demenssjukdomen Alzheimers. Avhandlingens titel är Characterization of proteins involved in disease progression in Alzheimer disease.
På frågan om vad som har överraskat honom mest under dessa år som doktorand har hans svar ingen anknytning till varken demens, hjärna eller proteiner.
–Det mest överraskande under mina forskningsår är att jag har insett forskningens förmåga att engagera och föra samman människor. Det gäller att hitta sanningen och beskriva den på ett så rättvist sätt som möjligt. Det är både tilltalande och utmanande. Det var jag inte beredd på, när jag började forska för många år sen, säger han.
Michael avhandling handlar om olika proteiner som är inblandade i utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Det är en komplex sjukdom som beror på förändringar i flera olika gener samtidigt som det förekommer andra riskfaktorer. Michael och hans kolleger har studerat fyra olika substanser kan vara inblandade i utvecklingen av sjukdomen.
Proteinerna huntingtin, DDX24, ankyrin-3 och doublecortin finns i ökad mängd i hjärnan både hos människor och möss som har sjukdomen. Förhoppningen är att något av dessa ämnen i en framtid ska kunna bli en effektiv måltavla för nya läkemedel mot Alzheimers.
Michaels huvudhandledare har varit Sophia Schedin Weiss, KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, avdelningen för neurogeriatrik.
Bihandledare har varit Lars Tjernberg, Bengt Winblad och Per Nilsson, samtliga från KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, avdelningen för neurogeriatrik.
Opponent är Fredrik Clausen, Uppsala Universitet, institutionen för mediciniska neurovetenskaper, neurokirurgi.
Disputationen äger rum på Campus Solna, Petrénsalen, Nobels Väg 12, KI Solna.
Följ disputationen via denna länk: https://ki-se.zoom.us/j/68752433021
Björn Wieslander, stipendiat 2013 samt post doc vid National Institues of Health (NIH) i Bethesda, USA, och forskare vid KI, har med kolleger där utvecklat en ny metod för användning av MRI, magnetisk resonanstomografi.
Metoden går ut på att i stället för strålning använda inhalerad syrgas som kontrastmedel. Forskarna har testat den nya metoden i olika delar av lungorna på 14 grisar och tio frivilliga försökspersoner.
Målet för forskargruppen vid NIH, som är världens största statliga forskningsfinansiär, är att utveckla en helt ny typ av kamera. Den ska vara skonsammare mot patienterna med ett svagare magnetfält och samtidigt bibehålla bildkvaliteten. Lägre styrka på magnetfältet ska samtidigt leda till att kamerorna blir billigare att producera.
Björn är förste författare till arikeln som är publicerad i septembernumret av Investigative Radiology. Läs artikeln Impact of Vasodilation on Oxygen-Enhanced Functional Lung MRI at 0.55 T.
Hanna Murén Ingelman-Sundberg, stipendiat 2009, post doc och ST-läkare, Karolinska Universitetssjukhuset/Karolinska Institutet har gjort en uppföljning av personer med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) som insjuknat i covid-19 under 2021–2022.
Studien visar att av dem som smittades med omicron behövde cirka hälften vårdas på sjukhus och cirka en fjärdedel måste få syrgasbehandling. De patienter med KLL, som i början av pandemin fick corona, drabbades ännu värre. De riskerade att bli svårt sjuka och dö. Tre av fyra behövde vårdas på sjukhus, cirka en av fyra avled.
Hanna och hennes kolleger har också studerat immuniteten bland dem som fick omicron. Studien visar att majoriteten hade ett gott skydd. En stor andel hade bildat antikroppar i blodet av IgG-typ.
En av de mest moderna behandlingarna av kronisk lymfatisk leukemi ökade dock risken för att bli allvarligt sjuk.
Hanna är första författare till artikeln som är publicerad i tidskriften Haematologica. Läs artikeln Systemic and mucosal adaptive immunity to SARS-CoV-2 during the Omicron wave in patients with chronic lymphocytic leukemia
Maria Belikova, stipendiat 2016 samt AT-läkare och doktorand vid KS/KI, grundforskar kring ansträngningsutlöst astma. För att studera olika mekanismer som är inblandade använder hon små, små bitar av mänskliga luftrör (innerdiameter 0,5-2 mm), som är borttagna i samband med en operation.
Hon utsätter dessa små prover för mannitol, ett naturligt sockerämne som kan användas för att diagnosticera astma hos människor. (Mannitol provocerar fram en astmaattack.) Samtidigt som Maria utsätter proverna för mannitol testar hon olika ämnen för att se. om de kan förhindra att bitarna av luftrör får ett ”astmaanfall”. Forskning kring dessa olika ämnen kan på sikt leda till utveckling av ännu bättre läkemedel.
Maria är första författare till artikeln som är publicerad i tidskriften Clinical & Experimental Allergy. Läs artikeln Defining the contractile prostanoid component in hyperosmolar-induced bronchoconstriction in human small airways.
Erik Berglund, stipendiat 2010 samt docent i experimentell transplantationskirurgi vid KI och VD för det biofarmakologiska företaget ITBMed, har tillsammans med medarbetare på företaget gjort en studie om det som är företagets hela affärsidé: Antikroppen siplizumab (TCD601).
Det är en mononucleal antikropp som påverkar immunsystemets T-celler och NK-celler. Syftet med antikroppen är att den ska styra immunsystemet åt rätt håll. Det är viktigt vid t ex transplantation för att inte kroppen ska stöta bort organet.
I studien visar de att antikroppen siplizumab blir effektiv om den kombineras med belatacept eller abatacept. De är två etablerade läkemedel mot avstötning.
Målet med forskningen är att på sikt få fram ett läkemedel, som ska förenkla medicineringen för dem som är transplanterade och samtidigt förlänga överlevnaden av det transplanterade organet.
Artikeln är publicerad i American Journal of Transplantation. Läs Siplizumab combination therapy with belatacept or abatacept broadly inhibits human T cell alloreactivity in vitro.
Erik Berglund, stipendiat 2010 samt docent i experimentell transplantationskirurgi vid KI och grundare och VD för det biofarmakologiska företaget ITBMed, har fått en donation på tre miljoner dollar till sig och Karolinska Institutet.
– Donationen ska vi använda för att utveckla nya terapier, i huvudsak biologiska läkemedel med fokus på autoimmunitet, inflammation, cancer och transplantation. Målet är att de ska leda till kliniska prövningar i Sverige, berättar Erik från USA-kontoret i New York.
Donationen kommer från en amerikansk bidragsgivare. Sannolikt är donatorn Pablo Legorreta, grundare och VD för Royalty Pharma, vars bolag har ett börsvärde på över 16 miljarder dollar. För fem år sedan investerade Royalty Pharma 67 miljoner dollar i Erik Berglunds nystartade bolag.
Affärsidén för ITBMed är att utveckla en antikropp, siplizumab (TCD601), till ett läkemedel som är tänkt att förenkla och förbättra för bl a transplanterade.
Nästa år blir ITBMed granne med KS och KI. Företagets Sverigekontor och laboratorium flyttar in i Forskaren, en fastighet som kallar sig Stockholms nya life science centre.
Peter Ueda, stipendiat 2011 och ST-läkare i endokrinologi, forskare vid Karolinska Institutet och University of Tokyo samt docent i endokrinologi har debuterat som populärvetenskaplig författare. Boken heter Man går sin egen väg/Riktningar i sexlöshetens dimma (Natur&Kultur).
Boken består av berättelser kring män som på olika sätt hanterar sin sexlöshet, eller intimitetsbrist som Peter själv också benämner det.
Innehållet är en spinoff till den forskning som Peter gjorde med sin japanska forskningsgrupp om den höga andelen oskulder i Japan och landets låga födelsetal.
Michael Axenhus, stipendiat 2020 och doktorand vid KI som forskar kring demens, medverkar i SvT-programmet Uppdrag granskning om demens. Det är en serie som kallas När jag inte längre minns dig.
Michael uppmärksammar hur ojämlik vården av demenssjuka är i Sverige. Han visar i sin forskning att det finns mycket stora skillnader: I region Stockholm ställs över 1 200 demensdiagnoser per 100 000 invånare över 65 år. Det är sex gånger fler än i region Jämtland. Se nedan kartan över landets regioner: Ju mer klarröd en region är desto fler demensdiagnoser ställs. Ju mer ljusblå en region är desto färre diagnoser.
– Det är de sköraste människorna som drabbas av denna ojämlikhet. De utgör ingen prioriterad patientgrupp och det beror på åldersdiskriminering, hävdar Michael.
Han drar en parallell mellan demensvården och behandlingen av bröstcancer och säger: – – Om vården hade varit lika ojämlik för bröstcancer, då hade det varit en nationell kris.
Länk till inslaget (ca 13 minuter in i programmet):
Peter Ueda, stipendiat 2011 samt ST-läkare i endokrinologi vid Centrum för diabetes, biträdande lektor vid KI, forskare vid University of Tokyo och docent i epidemiologi är en av drygt tusen forskare från hela världen som har bidragit till en studie om längd och vikt hos barn och ungdomar. Denna omfattande studie täcker 200 länder.
Resultatet visar att i nästan hela världen har längden slutat öka hos den unga befolkningen som bor i städer. I många rika länder i västvärlden är det barn och ungdomar på landsbygden som påtagligt ökar i längd.
1990 blev barn som växte upp i städer längre än dem som växte upp på landsbygden. 2020 hade denna skillnad försvunnit i de flesta länder förutom i länder söder om Sahara. På landsbygden i dessa länder har längden stagnerat eller till och med minskat.
BMI (Body Mass Index) ökade något mer i städer än på landsbygd förutom i länder söder om Sahara, södra Asien och vissa länder i centrala och östra Europa.
Sammanställningen bygger på uppgifter från 2 325 olika vetenskapliga studier som forskarna har granskat. Drygt 70 miljoner barn och ungdomar mellan 5 och 19 år ingår i studierna.
Resultatet av den nya studien är viktig, därför att optimal tillväxt av längden är mycket betydelsefull för hälsa och välmående under resten av livet.
Artikeln är publicerad i den mycket välreneommerade tidskriften Nature. Läs Diminishing benefits of urban living for children and adolescents’ growth and development
Peter Ueda, stipendiat 2011 samt ST-läkare i endokrinologi vid Centrum för diabetes, docent i epidemiologi, biträdande lektor vid KI, och forskare vid University of Tokyo har publicerat en studie om risker för fotbollsspelare med att nicka bollen.
Risken med nickningar har länge diskuterats i bl a Storbritannien, där flera tidigare toppspelare har blivit dementa. Fotbollsorganisationer har vidtagit olika åtgärder för att minska nickandet bl a för ungdomsspelare.
Peter och hans kolleger startade studien för att granska hur stor risk fotbollsspelare löper att drabbas av neurogenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och ALS. I studien ingår 7 386 fotbollsspelare som spelat i allsvenskan mellan seriens första mats i augusti 1924 till december 2019. Data är jämförda med en matchande kontrollgrupp.
Resultatet visar att utespelarna har en signifikant ökad risk att få en neurodegenerativ sjukdom i jämförelse med kontrollgruppen. Risken att drabbas av Alzheimers och andra demenssjukdomar ökade med 50 procent hos utespelarna.
Denna ökning fanns inte bland målvakterna.
Risken för att få motorneuronsjukdomen ALS var jämförbar med den övriga befolkningen. Parkinsons sjukdom var dock mindre vanlig bland fotbollsspelarna. Peter är förste författare till Neurodegenerative disease among male elite football (soccer) players in Sweden: a cohort study. Artikeln är publicerad i den välrenommerade tidskriften The Lancet Public Health.
Professor Rolf Kiessling, ordförande i stipendiekommittén för Carl Tullus Minnesfond, tilldelades i dag en silvermedalj av Karolinska Institutet. Han får medaljen för att han ägnat ”hela sitt yrkesliv åt att bedriva forskning i världsklass vid Karolinska Institutet”.
Rolf är senior professor i experimentell onkologi vid Institutionen för onkologi-patologi. Han ägnar sig åt immunterapi av cancer. KI betonar hans framgångsrika kliniska försök med att behandla patienter med långt framskriden cancer med en kombination av cancervaccin och överföring av adoptiva T-celler.
Rolf Kiessling tog sin läkarexamen vid KI 1974 och disputerade 1976. Som doktorand upptäckte han NK-cellen, den naturliga mördarcellen, som är viktig i immunsystemets försvar mot virus och cancerceller.
Rolf var Carls handledare under hans doktorandstudier vid Cancercentrum.
Medaljen tilldelas dem ”som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet”. Familjen Tullus gratulerar till medaljen.
Beskrivning av NK-celler hämtad från KI:s hemsida om NK-cellens historia.
Carl Tullus Minnesfond arrangerade på Carl-dagen den 28 januari ett symposium. Det var för att hedra Carls minne och uppmärksamma Minnesfondens 15-årsjubileum. De som var inbjudna vänner, bekanta, släktingar och kolleger till familjen Tullus – de som har stöttat Minnesfonden genom åren – samt anhöriga till stipendiaterna.
Publiken har tackat för symposiet med formuleringar som t ex:
– Som icke-medicinare blev jag belärd utan att bli mästrad. Vilka intelligenta unga ansikten! Prestigelösa och begåvade.
– Det var ett fantastiskt symposium! När man ser dessa unga entusiastiska forskare så inser man att det finns hopp för Sverige
– Ett evenemang som detta symposium lyser upp hela tillvaron!
– Vilket inspirerande och trevligt symposium! Stipendiaterna har imponerande projekt och är imponerande individer med så mycket extra personlighet.
Föreläsare vid symposiet var en handfull av de senaste årens stipendiater Gästföreläsare var Peter Ueda, som fick stipendiet redan 2011. Han är numera docent i epidemiologi och biträdande lektor vid KI, ST-läkare i endokrinologi vid Centrum för diabetes samt forskare vid University of Tokyo.
Stipendiaterna ägnar sig åt helt skilda forskningsfält, Från trötta möss, bröstcancer och fotboll till demens, diabetes och ohälsa i Uganda.
Föredragshållarna bidrog inte bara med föredragen utan också med de musikaliska inslagen. Caroline Schagerholm spelade den första satsen av Mozarts hornkonsert nr 3. Allan Zhao framförde på saxofon The Midnight Sun will never set av Quincy Jones
Björn Wieslander sjöng en visa som han har skapat med hjälp av artificiell intelligens (AI). Tillsammans med ChatGPT har han skrivit Visa om läkarstudenter och forskning. Sången är ett humoristiskt utkast med seriös underton och kan ses som ett inlägg i debatten om varför studenter och yngre läkare måste få möjligheter att forska.
Stipendiaterna har bildat en aktionsgrupp för att driva just denna fråga bland makthavare i riksdag, region, fackliga organisationer och akademi. Kontaktperson är Michael Axenhus, stipendiat 2020.
Se hela programmet för symposiet längre ner på sidan.
Se bilder från evenemanget under rubriken Symposium 2023.
Längst ner på sidan finns en bild ur Karolinska Sjukhusets intranät, som publicerades en bloggpost om symposiet.
Fr v Björn Wieslander, Michael Axenhus, Caroline. Schagerholm, Alvin Brodin, Allan Zhao och Peter Ueda. Leo Ziegel bidrog med ett inspelat föredrag pga resa, Stipendiaterna fick var sin porslinsmugg med sitt namn på följt av epitetet ”är bäst”.
Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har i över tio år forskat kring den ovanliga och allvarliga cancerliknande sjukdomen Langerhans cell histiocytos (LCH), som främst drabbar barn. Tillsammans med ett ett 40-tal forskare från Singapore, Kina och Karolinska Institutet har hon nu funnit en viktig pusselbit till sjukdomens ursprung.
Forskarna har studerat hur samspelet mellan olika vita blodkroppar bidrar till hur LCH uppkommer. Det har länge funnits olika teorier kring sjukdomens orsak. Teorierna visar sig stämma med resultatet av denna studie. Men avgörande för studien var upptäckten av en relativt ny typ av dendritiska celler, dendritisk cell typ 3 (DC3).
Resultatet av studien visar att de celltyper som är inblandade kan kommunicera med varandra för att utveckla sjukdomen. Kunskapen om detta samspel kan i en framtid leda till behandlingar av denna allvarliga tumör.
Egle är förste författare till artikeln Notch-dependent cooperativity between myeloid lineages promotes Langerhans cell histiocytosis pathology. Artikeln publicerades i decembernumret av den prestigefulla tidskriften Science Immunology, som ges ut av American Association for the Advancement of Science.
Peter Ueda, stipendiat 2011, har studerat om fotbollsspelare på elitnivå har ökad risk för att få någon sjukdom som orsakas av alkohol. Han och hans kolleger fördjupade sig i 6 007 manliga fotbollsspelare som spelade i Allsvenskan mellan 1924 och 2020. De jämförde dem med en grupp med 56 168 män av motsvarande ålder och boendeort.
Även om det finns flera kända fall av elitfotbollsspelare, som har blivit alkoholiserade, verkar de tillhöra undantagen. Studien visar att det inte är någon skillnad mellan spelarna och männen i den jämförbara gruppen. Elitspelarna, som har varit aktiva i Allsvenskan efter 1960, hade en klart lägre risk för att få alkoholrelaterade sjukdomar. Ännu tydligare var skillnaden i bruk av andra droger. än alkohol. Det verkar alltså som att fotbollsspel på elitnivå skyddar mot att bli missbrukare.
Peter är förste författare i artikeln Alcohol related disorders among elite male football players in Sweden: nationwide cohort study. Den publicerades i julnumret av den prestigefulla tidskriften British Medical Journal.
Björn Wieslander, stipendiat 2013 och forskare vid KI, tilldelas 1 miljon kronor av Hjärt-lungfonden för att studera en ny metod för att diagnosticera pulmonell hypertension, högt blodtryck i lungornas artärer. Projektet ”Magnetkamera som diagnosverktyg för pulmonell hypertension” är en fortsättning på den forskning som Björn ägnade sig åt under två år som post doc vid National Institutes of Health i Bethesda, USA.
Björn ska utvärdera och förfina en ny metod att med hjälp av magnetkamera avbilda flödesmönster i lungornas blodkärl. Målet är att få fram skonsammare metoder för patienterna för att läkarna ska kunna ställa korrekta diagnoser.
Vid inledningen till Medicinska Föreningens traditionella luciabal den 13 december tilldelades Allan Zhao diplom från Carl Tullus Minnesfond av Kjell Tullus, Carl pappa,
Allan avlade sin läkarexamen i januari 2021 och antogs samma vecka som doktorand vid Institutionen för fysiologi och farmakologi, Inom området för Reproduktiv endokrinologi och metabolism söker han pusselbitar till varför barn till gravida kvinnor med diabetes typ 1 har ökad risk för att få olika sjukdomar.
Titeln på den planerade avhandlingen är Fetal programming and epigenetic inheritance via the germline type 1 diabetes and potential association with PCOS.
Under studietiden har Allan varit mycket aktiv i Medicinska Föreningen både kring studiesociala frågor och kulturella aktiviteter. Han har. bl a varit engagerad i fadderverksamhet och introduktionsinternat för nya läkarstudenter samt som musiker och medverkande i spexen och sångare i kören A Scalpella. Han tilldelades hedersutmärkelsen Crux Parva Medicorum år 2020 ”för sitt ovärderliga arbete inom MF”.
Samuel Rhedin, stipendiat 2012 samt ST-läkare vid Sachska barn- och ungdomssjukhuset och post doc vid KI har utsetts till biträdande redaktör för Acta Paediatrica. Han kommer att vara inriktad på att granska artiklar inom ämnet barninfektion.
Acta Paediatrica är en månatlig medicinsk tidskrift som publicerar vetenskapligt granskade artiklar kring klinisk och experimentell forskning i pediatrik. Utgivare är Stiftelsen Acta Paediatrica.
Doktorand Allan Zhao tilldelades 2022 års stipendium ur Carl Tullus Minnesfond vid ett digitalt möte. Deltagare var Minnesfonden alumner bland tidigare stipendiater samt stipendiekommittén (representerad av professorerna Rolf Kiessling och Carl Johan Sundberg) och familjen Tullus.
Allan presenterades och höll sedan ett kort föredrag om sitt doktorandprojekt, att söka pusselbitar kring varför barn till gravida kvinnor med diabetes typ 1 har ökad risk att få olika slags sjukdomar.
Michael Axenhus gjorde därefter en redovisning av arbetet med lobbygruppen som tillsattes vid förra årets digitala kombinerade stipendieutdelning och alumnträff. Michael har tillsammans med stipendiaterna Caroline Schagerholm, Maria Belikova och Stella Karsten med stöd av professor Carl Johan Sundberg uppvaktat en rad representanter för riksdagen, region Stockholm, stiftelsen Forska! Sverige, Svenska läkarsällskapet, Sveriges läkarförbund m fl. Målet är att skapa opinion för bättre villkor för yngre forskande läkare.Redovisningen ledde till en entusiastisk fortsatt debatt.
Målet för lobbygruppens fortsatta arbete är att identifiera de hinder som finns och vem/vilka som har makt att förändra.
Doktorand Leo Ziegel, stipendiat 2021, ledde därefter en livlig debatt kring frågan för årets alumnträff: ”Vad vinner (kliniska) forskningen på att vi arbetar tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt? Och vilka är utmaningarna?”
Stella Karsten, Med dr och ST-läkare samt stipendiat 2015, har tilldelats Young Investigator’s Award 2022 av tidskriften Basic & Clinical Pharmacology & Toxicology.
Hon får det för sin artikel Targeting the DNA repair enzymes MTH1 and OGG1 as a novel approach to treat inflammatory diseases. som publicerades i augusti i år.
Artikeln är baserad på hennes doktorsavhandling med en liknande titel, som hon lade fram 2021. Stellas forskning handlar om två specifika enzym, MTH1 and OGG1, som reparerar DNA. De påverkar immunsystemet vid inflammatoriska sjukdomar. När dessa enzymer dämpas minskar ett sjukligt överaktivt immunsvar.
Tidskriften belönar Stella med 1 500 Euro för sitt ”enastående bidrag till fältet farmakologi och toxikologi”
Stella Karsten vid promoveringen i Stockholms stadshus i november 2022
Docent Peter Ueda, lektor vid Karolinska Institutet och läkare vid Karolinska sjukhuset samt stipendiat 2011, är författare till en bok som utges av Natur & Kultur i mars 2023. Bokens titel är Man går sin egen väg. Den handlar om manlig sexlöshet.
Så här beskriver Peter innehållet i boken på förslagets hemsida:
Mycket av världens mörker kan kopplas till män och sex men vi pratar sällan om manlig sexlöshet och dess konsekvenser.
En stor grupp heterosexuella män lever sina liv utan beröring och intimitet. Frustrationen kan leda till självhat, cynism, uppgivenhet och förakt mot kvinnor och samhället. Men även till motivation för självförbättring eller sökandet efter alternativa sätt att få utlopp för sin sexualitet.
Teorin om en manlig sexuell hierarki där de på botten blir utan har under de senaste 20 åren varit en grogrund för kontroversiella idéer inom manlig självhjälpslitteratur och på nätets manliga diskussionsforum.
Man går sin egen väg beskriver olika synsätt och vägval genom berättelser om kända män som med sin miljonpublik har stort inflytande. Berättelserna varvas med genomgångar och tolkningar av den forskning som har gjorts på ämnet.
Intimitetstorka och ofrivillig sexlöshet påverkar beteenden, självuppfattningar och politiska åsikter. Det är ett centralt ämne, inte bara för männen själva, utan också för samhället i stort.
Härmed utlyses Carls Tullus Minnesstipendium 2022. I år delar Minnesfonden ut stipendiet för 15:e året.
Välkommen att söka!
Skicka ansökan senast lördag den 12 november!
Samuel Rhedin, Med dr och ST-läkare vid Sachsska barnsjukhuset samt stipendiat 2012, har studerat varför vissa barn drabbas av allvarlig Covid. Det är mycket ovanligt, men för dem som drabbas kan det vara livshotande. Hos barn kallas sjukdomen MIS-C (Multisystemiskt Inflammatoriskt Syndrom – Children).
Samuel och hans forskarkollegor har jämfört medicinska register i Sverige med totalt över två miljoner barn och ungdomar under 19 år. Bland dem fanns det 253 unga som hade drabbats av sjukdomen mellan mars 2020 och december 2021.
Forskarna identifierade flera faktorer som ökar risken för MIS-C. Risken är högre för pojkar som är mellan fem och elva år, har föräldrar som är födda utomlands, har en livshotande sjukdom, astma samt övervikt.
Samuel är förste författare till artikeln Risk factors for multisystem inflammatory syndrome in children – A population-based cohort study of over 2 million childrenär publicerad i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe
Leo Ziegel, stipendiat 2021, deltar tillsammans med forskare i Uganda och Sverige i en långsiktig studie av fysisk och psykisk hälsa i Uganda. I studien, som påbörjades 2018–19, ingår 4 606 personer över 13 år fråntre landsdelar som har olika karaktär. Forskarna träffade deltagarna och intervjuade dem om deras hälsa,samlade in blodprov, mätte olika kroppsliga parametrar och identifierade olika riskfaktorer för framtida ohälsa. Deltagarna följs upp årligen, vid behov oftare (som t ex under pandemin).
Leo är inriktad på den den av studien som handlar om psykiska hälsan. Tillsammans med lokala inhemska forskare ska han studera psykisk hälsa hos unga ugandier. Den planerade titeln på hans avhandling är ”Mental illness and substans use in young urban and rural populations in Uganda”. Handledare är Anna Mia Ekström, överläkare och klinisk professor i global infektionsepidemiologi vid KI.
Han är andre författare till en artikel som presenterar hela det omfattande forskningsprojektet. Artikeln Cohort Profile: The Africa Medical and Behavioral Sciences Organization (AMBSO) Population Health Surveillance (APHS) in rural, semi-urban and urban Uganda är publicerad i The International Journal of Epidemiology
Jingcheng Zhao, Med dr samt stipendiat 2017, och hans kollegor ifrågasatte en ”sanning” inom medicinen. De betvivlade uppfattningen om att det är sämre att få transfusioner av plasma och blodplättar från en kvinna jämfört med en man. Åsikten är att det är extra dåligt med blod från en kvinna som har fött barn,
I studien utnyttjade de den jättestora databas om blodtransfusioner, som Jingcheng har skapat under sina forskarår som doktorand.
Forskarna granskade nära 370 000 patienter som från år 2010 fått en transfusion. De gjorde en uppföljning av deras hälsotillstånd och jämförde dem som hade fått blod från kvinnor (med eller utan barn) och blod från män.
Resultatet visar att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna, varken i kön eller i i ålder.
Jingchangs forskning kan leda till ett nytt förhållningssätt i världen kring kvinnligt blod.
Jingchens är förste författare till artikeln Mortality Among Patients Undergoing Blood Transfusion in Relation to Donor Sex and Parity: A Natural Experiment, som är publicerad i den välrenommerade tidskriften JAMA Internal Medicine.
Egle Kvedaraite, Med dr samt stipendiat 2014, har i snart tio år studerat Langerhanns cell histiocytos, en ovanlig cancerliknande sjukdom. Tillsammans med kollegor vid Karolinska Institutet och The Fiona Elsey Cancer Research Institute i Australien har hon deltagit i en studie om hur olika sorters vita blodkroppar i blodet är förändrade vid sjukdomen.
Resultatet visar att olika signalsubstanser i blodet troligen påverkar celler som är specifika för Langerhanns sjukdom. Men de påverkar också bland annat regulatoriska T-celler, som är viktiga i immunförsvaret.
Egle är andre författare till artikeln Plasma Signaling Factors in Patients With Langerhans Cell Histiocytosis (LCH) Correlate With Relative Frequencies of LCH Cells and T Cells Within Lesions, som är publicerad i tidskriften Frontiers in Pediatrics.
Peter Ueda, stipendiat 2011, är ansvarig för en studie om hur utbildningsnivå och inkomst påverkar japanernas intresse för att skaffa barn. Nativiteten i Japan har länge minskat Japan och är nu bland de allra lägsta i hela världen.
Peter och hans forskarkollegor har granskat nativiteten.bland kvinnor och män i Japan födda 1943–1975. Studien visar att andelen barnlösa män födda 1971–1975 uppgick till 39,9 procent. Det är en kraftig minskning mot män födda 1943–1948, där andelen barnlösa var 14,3 procent. Av kvinnorna födda 1971–1975 var 27,6 procent barnlösa jämfört med kvinnor födda 1943–1948, 11,6 procent.
Problemet förstärks av att de som väljer att ha barn föder färre barn än tidigare.
Bland männen utan barn var andelen störst hos lågutbildade och låginkomstagare. Hos kvinnor fanns en motsatt trend med färre barn hos dem med högst utbildning. Denna trend syntes dock inte under de senast studerade åren.
Peter är siste författare till artikeln Salaries, degrees, and babies: Trends in fertility by income and education among Japanese men and women born 1943-1975, som är publicerad I tidskriften PLoS One.
Michael Axenhus, stipendiat 2020, har gjort en studie av hur många i Sverige som har diagnosticerats med någon demenssjukdom under tiden 2015–2020
Antalet personer som har fått diagnosen har minskat under alla dessa år men allra mest under pandemin. Det gäller både bland män och kvinnor i äldsta åldersgruppen (över 85 år.) Mellan år 2019 och 2020 finns det en ytterligare minskning bland män och kvinnor över 75 år. Det gäller speciellt för kvinnor över 85 års ålder.
Orsaken till denna tydliga minskning kan inte bara förklaras med Covid -19, menar forskarna. Många som borde ha sökt hjälp för demens har inte gjort det. Det finns därf risk att många, framförallt äldre kvinnor, inte får den hjälp de behöver.
Michael är förste författare till artikeln Changes in dementia diagnoses in Sweden during the COVID-19 pandemic, som är publicerad i tidskriften BMC Geriatrics.
Carl Johan Sundberg, professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi, legitimerad läkare och prefekt vid Karolinska Institutet – samt ledamot av kommittén för Carl Tullus Minnesfond – har av Kung Carl XVI Gustaf tilldelats H.M. Konungens medalj. Det skedde vid en ceremoni i Lovisa Ulrikas matsal på Kungliga slottet.
Han får medaljen i guld av 8:e storleken med högblått band för ”betydande insatser som forskare och folkbildare inom hälsa och träning”.
H.M. Konungens medalj har sedan 1975 tilldelats svenska medborgare ”för särskilda förtjänster” samt anställda vid hovet för lång och trogen tjänst.
Isabella Ekheden, stipendiat 2008, har studerat cancer i matstrupen, en ovanlig men ofta dödlig sjukdom. Hon och hennes kollegor har undersökt om man kan hitta förstadier till cancern. Det skulle kunna leda till tidigare behandling och minskad dödlighet.
Granskningen visar att både inflammation i matstrupen och så kallad metaplasi i slemhinnan ökar risken att senare utveckla cancer i matstrupen, adenocarcinom i esofagus (EAC) och gastric cardia adenocarcinoma (GCA). Det är första gången som detta samband påvisas.
Över 350 patienter ingår i denna registerstudie.
Isabella är förste författare till artikeln Esophageal abnormalities and the risk for gastroesophageal cancers-a histopathology-register-based study in Sweden, som är publicerad i tidskriften European Journal of Epidemiology.
Peter Ueda, stipendiat 2011, har tillsammans med forskarkollegor i Danmark och Norge gjort en jämförelse av två nya läkemedel. Medicinerna var ursprungligen framtagna för patienter med övervikt och diabetes. Men de har visat sig ha en skyddande effekt för både hjärtat och njurarna.
Forskarna har studerat över 150 000 patienter i Skandinavien som har börjat använda dessa läkemedel. Drygt 87 000 i studien använder SGLT2-hämmare och nära 64 000 använder GLP-1- receptoragonister.
Studien visar att läkemedlen på många sätt är likvärdiga. GLP1-receptorantagonisterna var något bättre på att skydda mot stroke och mot hjärtinfarkt. SGLT2-hämmarna hade en starkare njurskyddande effekt och kanske också mot att utveckla hjärtsvikt.
Peter är förste författare till artikeln The comparative cardiovascular and renal effectiveness of sodium-glucose co-transporter-2 inhibitors and glucagon-like peptide-1 receptor agonists: A Scandinavian cohort study, som är publicerad i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism.
24 mars 2022
Alvin Brodin, stipendiat 2018, är intresserad av hur erfarenheter påverkar hjärnans arkitektur och funktion, dvs hjärnans plasticitet, Hans senaste publicerade artikel handlar om sömnbrist.
Alvin och hans forskarkolleger studerade möss som utsattes för fem timmars sömnbrist vid ett tillfälle. Efteråt undersökte de hur ett par specifika nervtrådarna i hjärnan hade påverkats. De kunde dock inte hitta några förändringar i hjärncellerna, varken i gruppen som fick hålla sig vakna eller i kontrollgrupperna. Därmed kunde de inte bekräfta fynd som andra forskare tidigare gjort i snarlika experiment.
Alvin är förste författare till artikeln Five Hours Total Sleep Deprivation Does Not Affect CA1 Dendritic Length or Spine Density som är publicerad i tidskriften Frontiers in Synaptic Neuroscience
Jingcheng Zhao, stipendiat 2017, disputerar fredag den 11 mars kl 12.00 Avhandlingens titel är Bloody big data – Ensuring the health of blood donors and transfused patients with health registers.
Opponent är Aaron A.R. Tobian, professor vid Johns Hopkins University School of Medicine, Baltimore, Maryland
Huvudhandledare har varit Gustaf Edgren, docent i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet (KI)
Bihandledare har varit professorerna Paul Dickman och Petter Höglund vid KI samt Ammar Majeed, docent vid KI
Betygsnämnden består av John W Semple, professor vid Lunds universitet samt docenterna Thomas Frisell, KI och Sune Forsberg, Södersjukhuset.
Disputationen äger rum vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, Rolf Luft auditorium.
Följ disputationen via webinar: https://ki-se.zoom.us/webinar/register/WN_gNvl0dTnRMO6dg-TyHJEsw
Stella Karsten, stipendiat 2015, har tillsammans med forskarkollegor studerat ett potentiellt nytt läkemedel, Karonudib(TH1579).
Studien visar att medlet hämmar aktiviteten hos immunsystemets T-celler, som ibland angriper kroppen egna organ. Det kan leda till autoimmuna sjukdomar som t ex Multiple Scleros (MS) och Crohns sjukdom.
Forskarna drar slutsatsen att Karonudib kan fungera som ett nytt behandlingsalternativ mot autoreaktiva T-celler för patienter med autoimmuna sjukdomar som MS.
De konstaterar också att Karonudib inte verkar skada varken andra celler och vilande T-celler i immunförsvaret.
Stella är förste författare till artikeln MTH1 as a target to alleviate T cell driven diseases by selective suppression of activated T cells, som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Cell Death and Differentiation.
Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, disputerar den 28 januari 2021 kl 9.30.
Avhandlingens titel är Human melodi cells in cancer, inflammation, and infection. Egles har forskat kring en viss typ av immunceller, myeloida celler, som bl a har till uppgift att bekämpa virus och bakterier. Hon har studerat vad som händer när de inte sköter sina uppgifter, speciellt när det gäller tre olika kliniska tillstånd: Langerhans cellhistiocystos (en sjukdom mellan cancer och inflammation), inflammatorisk tarmsjukdom och Covid-19.
Opponent är Marco Prinz, Institute of Neuropathologie University Medical Centre Freiburg.
Huvudhandledare har varit professor Jan-Inge Henter, överläkare och professor i barnonkologi vid KI.
Betygsnämnden består av professorerna Liv Eidsmo, Köpenhamns universitet, Karin Loré, KI och Eva Sverremark-Ekström, Stockholms universitet.
Disputationen äger rum på Campus Flemingsberg, V4, ANA Futura, Alfred Nobels Allé 8. Den sänds också via Zoom: https://ki-se.zoom.us/j/61472692600.
