26 feb En pusselbit för att kartlägga tarminflammationer

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, disputerade 2021 med grundforskning kring den ovanliga och allvarliga cancerliknande sjukdomen Langerhans cell histiocytos (LCH), som främst drabbar barn.

Hon har fortsatt att intressera sig för grundläggande forskning. Hennes senast studie handlar om immunsvaret i tarmen vid kroniskt inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Hon beskriver hur mekanismer som finns i cellerna i tarmens stödjande bindväv delvis styr inflammationscellerna.

Egle är första författare till artikeln Intestinal stroma guides monocyte differentiation to macrophages through GM-CSF. Artikeln är publicerad i tidskriften Nature Communications.

10 feb Doktor Samuel blir barnens tv-doktor

Samuel Rhedin, stipendiat 2012, numera ST-läkare vid Sachska barnsjukhuset och postdoc vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, KI, debuterar som tv-doktor. Han har huvudrollen i en ny serie som Utbildningsradion (UR) har gjort för barn i förskoleåldern. Andra huvudroller har krassliga barn som behöver gå till doktorn.

Samuel tar emot barnen på sin riktiga arbetsplats: Emina som har hög feber, Franz som inte kan sluta nysa, Hjalmar som har ont i örat, Elmira som har skadat sig på en vass sten, Hilmer som har ont i magen och andra barn som är hängiga. Doktorn undersöker, frågar, förklarar, behandlar och ger råd.

UR kontaktade Samuel efter att ha sett honom tala om scharlakansfeber i ett inslag i Nyhetsmorgon. Samuel, som gärna ser sig som en folkbildare, tackade ja efter att chefen hade givit sitt fulla stöd.

Läs en intervju med Samuel i Läkartidningen: »Det här har varit en oväntad ’spin-off’ av min forskning«

Serien består av tio avsnitt på cirka fem minuter. Se dem på UR Play:  https://urplay.se/serie/234535-doktor-samuel

01 feb Personer med blodcancer hade sämre skydd

Hanna M. Ingelman-Sundberg, stipendiat 2009, numera ST-läkare vid KS och postdoc vid KI, disputerade 2015 med en avhandling om hur mycket vaccin-immunitet barn hade kvar efter att ha behandlats med läkemedel som dämpar immunförsvaret.

Hanna har i en ny studie undersökt hur bra immunsvar som patienter med kronisk lymfatisk leukemi hade mot omicron-varianten av Covid-19. En grupp av 26 patienter jämfördes med friska personer. Hon och hennes kolleger visar att patienter som hade behandlats med cancerläkemedel hade nedsatt immunitet jämfört med friska personer, som hade ett signifikant bättre skydd mot SARS-CoV-2.

Hanna är första författare till artikeln Systemic and mucosal adaptive immunity to SARS-CoV-2 during the Omicron wave in patients with chronic lymphocytic leukemia.Den är publicerad i tidskriften Haematologica.

13 dec Stipendiat 2023: Karolina Solhusløkk Höse

Karolina Solhusøkk Höse har utsetts till 2023 års stipendiat i Carl Tullus Minnesfond.

I somras tog hon läkarexamen och kommer under våren att påbörja en tjänst som AT-läkare vid Danderyds sjukhus. De senaste åren har hon forskat vid Karolinska Institutets institution för onkologi-patologi. Sedan drygt ett år är hon registrerad doktorand med professor Catharina Larsson som huvudhandledare.

Katarina forskar kring genetiken bakom allvarliga tumörer i binjuren. Forskningen är en fortsättning av hennes examensarbete som utvecklades till en riktig studie, publicerad i tidskriften Endocrine Pathology med Karolina som första författare.

När hon inte forskar, så sjunger hon, för det mesta i kör och, allra mest, i Lunae kammarkör.  Hon bildade den tillsammans med kamrater från Stockholms Musikgymnasium och dirigenten Bengt Ollén, nestor inom svensk körmusik.

Karolina är Minnesfondens stipendiat nr 16. Här finns en presentation av henne.

03 okt Sök Carl Tullus Minnesstipendium 2023!

Härmed utlyses Carls Tullus Minnesstipendium 2023. I år delar Minnesfonden ut stipendiet för 16:e året. Läs här om vilka som tidigare har tilldelats stipendiet.

Här är en länk till ansökningsformuläret. Välkommen att söka!

Skicka ansökan senast söndag den 12 november!

03 okt Michael disputerar 20 oktober

Michael Axenhus, stipendiat 2020 och doktorand vid Karolinska Institutet, disputerar fredag den 20 oktober kl 9.00–13.00.

Han ägnar sig åt forskning kring demenssjukdomen Alzheimers. Avhandlingens titel är Characterization of proteins involved in disease progression in Alzheimer disease.

På frågan om vad som har överraskat honom mest under dessa år som doktorand har hans svar ingen anknytning till varken demens, hjärna eller proteiner.

–Det mest överraskande under mina forskningsår är att jag har insett forskningens förmåga att engagera och föra samman människor. Det gäller att hitta sanningen och beskriva den på ett så rättvist sätt som möjligt. Det är både tilltalande och utmanande. Det var jag inte beredd på, när jag började forska för många år sen, säger han.

Michael avhandling handlar om olika proteiner som är inblandade i utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Det är en komplex sjukdom som beror på förändringar i flera olika gener samtidigt som det förekommer andra riskfaktorer.  Michael och hans kolleger har studerat fyra olika substanser kan vara inblandade i utvecklingen av sjukdomen.

Proteinerna huntingtin, DDX24, ankyrin-3 och doublecortin finns i ökad mängd i hjärnan både hos människor och möss som har sjukdomen. Förhoppningen är att något av dessa ämnen i en framtid ska kunna bli en effektiv måltavla för nya läkemedel mot Alzheimers.

Michaels huvudhandledare har varit Sophia Schedin Weiss, KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, avdelningen för neurogeriatrik.

Bihandledare har varit Lars Tjernberg, Bengt Winblad och Per Nilsson, samtliga från KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, avdelningen för neurogeriatrik.

Opponent är Fredrik Clausen, Uppsala Universitet, institutionen för mediciniska neurovetenskaper, neurokirurgi.

Disputationen äger rum på Campus Solna, Petrénsalen, Nobels Väg 12, KI Solna.

Följ disputationen via denna länk: https://ki-se.zoom.us/j/68752433021

30 sep Syrgas kan ersätta strålning

Björn Wieslander, stipendiat 2013 samt post doc vid National Institues of Health (NIH) i Bethesda, USA, och forskare vid KI, har med kolleger där utvecklat en ny metod för användning av MRI, magnetisk resonanstomografi.

Metoden går ut på att i stället för strålning använda inhalerad syrgas som kontrastmedel. Forskarna har testat den nya metoden i olika delar av lungorna på 14 grisar och tio frivilliga försökspersoner.

Målet för forskargruppen vid NIH, som är världens största statliga forskningsfinansiär, är att utveckla en helt ny typ av kamera. Den ska vara skonsammare mot patienterna med ett svagare magnetfält och samtidigt bibehålla bildkvaliteten. Lägre styrka på magnetfältet ska samtidigt leda till att kamerorna blir billigare att producera.

Björn är förste författare till arikeln som är publicerad i septembernumret av Investigative Radiology. Läs artikeln Impact of Vasodilation on Oxygen-Enhanced Functional Lung MRI at 0.55 T.

31 aug Covid drabbade leukemipatienter hårt

Hanna Murén Ingelman-Sundberg, stipendiat 2009, post doc och ST-läkare, Karolinska Universitetssjukhuset/Karolinska Institutet har gjort en uppföljning av personer med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) som insjuknat i covid-19 under 2021–2022.

Studien visar att av dem som smittades med omicron behövde cirka hälften vårdas på sjukhus och cirka en fjärdedel måste få syrgasbehandling. De patienter med KLL, som i början av pandemin fick corona, drabbades ännu värre. De riskerade att bli svårt sjuka och dö. Tre av fyra behövde vårdas på sjukhus, cirka en av fyra avled.

Hanna och hennes kolleger har också studerat immuniteten bland dem som fick omicron. Studien visar att majoriteten hade ett gott skydd. En stor andel hade bildat antikroppar i blodet av IgG-typ.

En av de mest moderna behandlingarna av kronisk lymfatisk leukemi ökade dock risken för att bli allvarligt sjuk.

Hanna är första författare till artikeln som är publicerad i tidskriften Haematologica. Läs artikeln Systemic and mucosal adaptive immunity to SARS-CoV-2 during the Omicron wave in patients with chronic lymphocytic leukemia

28 jun Mini-bronker testas för astma

Maria Belikova, stipendiat 2016 samt AT-läkare och doktorand vid KS/KI, grundforskar kring ansträngningsutlöst astma. För att studera olika mekanismer som är inblandade använder hon små, små bitar av mänskliga luftrör (innerdiameter 0,5-2 mm), som är borttagna i samband med en operation.

Hon utsätter dessa små prover för mannitol, ett naturligt sockerämne som kan användas för att diagnosticera astma hos människor. (Mannitol provocerar fram en astmaattack.) Samtidigt som Maria utsätter proverna för mannitol testar hon olika ämnen för att se. om de kan förhindra att bitarna av luftrör får ett ”astmaanfall”. Forskning kring dessa olika ämnen kan på sikt leda till utveckling av ännu bättre läkemedel.

Maria är första författare till artikeln som är publicerad i tidskriften Clinical & Experimental Allergy. Läs artikeln Defining the contractile prostanoid component in hyperosmolar-induced bronchoconstriction in human small airways.

01 jun Antikropp ska förbättra för transplanterade

Erik Berglund, stipendiat 2010 samt docent i experimentell transplantationskirurgi vid KI och VD för det biofarmakologiska företaget ITBMed, har tillsammans med medarbetare på företaget gjort en studie om det som är företagets hela affärsidé: Antikroppen siplizumab (TCD601).

Det är en mononucleal antikropp som påverkar immunsystemets T-celler och NK-celler. Syftet med antikroppen är att den ska styra immunsystemet åt rätt håll. Det är viktigt vid t ex transplantation för att inte kroppen ska stöta bort organet.

I studien visar de att antikroppen siplizumab blir effektiv om den kombineras med belatacept eller abatacept. De är två etablerade läkemedel mot avstötning.

Målet med forskningen är att på sikt få fram ett läkemedel, som ska förenkla medicineringen för dem som är transplanterade och samtidigt förlänga överlevnaden av det transplanterade organet.

Artikeln är publicerad i American Journal of Transplantation. Läs Siplizumab combination therapy with belatacept or abatacept broadly inhibits human T cell alloreactivity in vitro.