Peter Ueda, stipendiat 2011, är ansvarig för en studie om hur utbildningsnivå och inkomst påverkar japanernas intresse för att skaffa barn. Nativiteten i Japan har länge minskat Japan och är nu bland de allra lägsta i hela världen.

Peter och hans forskarkollegor har granskat nativiteten.bland kvinnor och män i Japan födda 1943–1975. Studien visar att andelen barnlösa män födda 1971–1975 uppgick till 39,9 procent. Det är en kraftig minskning mot män födda 1943–1948, där andelen barnlösa var 14,3 procent. Av kvinnorna födda 1971–1975 var 27,6 procent barnlösa jämfört med kvinnor födda 1943–1948, 11,6 procent.

Problemet förstärks av att de som väljer att ha barn föder färre barn än tidigare.

Bland männen utan barn var andelen störst hos lågutbildade och låginkomstagare. Hos kvinnor fanns en motsatt trend med färre barn hos dem med högst utbildning. Denna trend syntes dock inte under de senast studerade åren.

Peter är siste författare till artikeln Salaries, degrees, and babies: Trends in fertility by income and education among Japanese men and women born 1943-1975som är publicerad I tidskriften PLoS One.

 

 

Michael Axenhus, stipendiat 2020, har gjort en studie av hur många i Sverige som har diagnosticerats med någon demenssjukdom under tiden 2015–2020

Antalet personer som har fått diagnosen har minskat under alla dessa år men allra mest under pandemin. Det gäller både bland män och kvinnor i äldsta åldersgruppen (över 85 år.) Mellan år 2019 och 2020 finns det en ytterligare minskning bland män och kvinnor över 75 år. Det gäller speciellt för kvinnor över 85 års ålder.

Orsaken till denna tydliga minskning kan inte bara förklaras med Covid -19, menar forskarna. Många som borde ha sökt hjälp för demens har inte gjort det. Det finns därf risk att många, framförallt äldre kvinnor, inte får den hjälp de behöver.

Michael är förste författare till artikeln Changes in dementia diagnoses in Sweden during the COVID-19 pandemic, som är publicerad i tidskriften BMC Geriatrics.

 

Carl Johan Sundberg, professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi, legitimerad läkare och prefekt vid Karolinska Institutet – samt ledamot av kommittén för Carl Tullus Minnesfond – har av Kung Carl XVI Gustaf tilldelats H.M. Konungens medalj. Det skedde vid en ceremoni i Lovisa Ulrikas matsal på Kungliga slottet.

Han får medaljen i guld av 8:e storleken med högblått band för ”betydande insatser som forskare och folkbildare inom hälsa och träning”.

H.M. Konungens medalj har sedan 1975 tilldelats svenska medborgare ”för särskilda förtjänster” samt anställda vid hovet för lång och trogen tjänst.

Isabella Ekheden, stipendiat 2008, har studerat cancer i matstrupen, en ovanlig men ofta dödlig sjukdom. Hon och hennes kollegor har undersökt om man kan hitta förstadier till cancern. Det skulle kunna leda till tidigare behandling och minskad dödlighet.

Granskningen visar att både inflammation i matstrupen och så kallad metaplasi i slemhinnan ökar risken att senare utveckla cancer i matstrupen, adenocarcinom i esofagus (EAC) och gastric cardia adenocarcinoma (GCA). Det är första gången som detta samband påvisas.

Över 350 patienter ingår i denna registerstudie.

Isabella är förste författare till artikeln Esophageal abnormalities and the risk for gastroesophageal cancers-a histopathology-register-based study in Sweden, som är publicerad i tidskriften European Journal of Epidemiology.

 

 

Peter Ueda, stipendiat 2011, har tillsammans med forskarkollegor i Danmark och Norge gjort en jämförelse av två nya läkemedel. Medicinerna var ursprungligen framtagna för patienter med övervikt och diabetes. Men de har visat sig ha en skyddande effekt för både hjärtat och njurarna.

Forskarna har studerat över 150 000 patienter i Skandinavien som har börjat använda dessa läkemedel. Drygt 87 000 i studien använder SGLT2-hämmare och nära 64 000 använder GLP-1- receptoragonister.

Studien visar att läkemedlen på många sätt är likvärdiga. GLP1-receptorantagonisterna var något bättre på att skydda mot stroke och mot hjärtinfarkt. SGLT2-hämmarna hade en starkare njurskyddande effekt och kanske också mot att utveckla hjärtsvikt.

Peter är förste författare till artikeln The comparative cardiovascular and renal effectiveness of sodium-glucose co-transporter-2 inhibitors and glucagon-like peptide-1 receptor agonists: A Scandinavian cohort study, som är publicerad i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism.

24 mars 2022

 

Alvin Brodin, stipendiat 2018, är intresserad av hur erfarenheter påverkar hjärnans arkitektur och funktion, dvs hjärnans plasticitet, Hans senaste publicerade artikel handlar om sömnbrist.

Alvin och hans forskarkolleger studerade möss som utsattes för fem timmars sömnbrist vid ett tillfälle. Efteråt undersökte de hur ett par specifika nervtrådarna i hjärnan hade påverkats. De kunde dock inte hitta några förändringar i hjärncellerna, varken i gruppen som fick hålla sig vakna eller i kontrollgrupperna. Därmed kunde de inte bekräfta fynd som andra forskare tidigare gjort i snarlika experiment.

Alvin är förste författare till artikeln Five Hours Total Sleep Deprivation Does Not Affect CA1 Dendritic Length or Spine Density som är publicerad i tidskriften Frontiers in Synaptic Neuroscience

 

Jingcheng Zhao, stipendiat 2017, disputerar fredag den 11 mars kl 12.00 Avhandlingens titel är Bloody big data – Ensuring the health of blood donors and transfused patients with health registers.

Läs avhandlingen här.

Opponent är Aaron A.R. Tobian, professor vid Johns Hopkins University School of Medicine, Baltimore, Maryland

Huvudhandledare har varit Gustaf Edgren, docent i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet (KI)
Bihandledare har varit professorerna Paul Dickman och Petter Höglund vid KI samt Ammar Majeed, docent vid KI

Betygsnämnden består av John W Semple, professor vid Lunds universitet samt docenterna Thomas Frisell, KI och Sune Forsberg, Södersjukhuset.

Disputationen äger rum vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, Rolf Luft auditorium.

Följ disputationen via webinar: https://ki-se.zoom.us/webinar/register/WN_gNvl0dTnRMO6dg-TyHJEsw

Stella Karsten, stipendiat 2015, har tillsammans med forskarkollegor studerat ett potentiellt nytt läkemedel, Karonudib(TH1579).

Studien visar att medlet hämmar aktiviteten hos immunsystemets T-celler, som ibland angriper kroppen egna organ. Det kan leda till autoimmuna sjukdomar som t ex Multiple Scleros (MS) och Crohns sjukdom.

Forskarna drar slutsatsen att Karonudib kan fungera som ett nytt behandlingsalternativ mot autoreaktiva T-celler för patienter med autoimmuna sjukdomar som MS.

De konstaterar också att Karonudib inte verkar skada varken andra celler och vilande T-celler i immunförsvaret.

Stella är förste författare till artikeln MTH1 as a target to alleviate T cell driven diseases by selective suppression of activated T cells, som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Cell Death and Differentiation.

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, disputerar den 28 januari 2021 kl 9.30.

Avhandlingens titel är Human melodi cells in cancer, inflammation, and infection. Egles har forskat kring en viss typ av immunceller, myeloida celler, som bl a har till uppgift att bekämpa virus och bakterier. Hon har studerat vad som händer när de inte sköter sina uppgifter, speciellt när det gäller tre olika kliniska tillstånd: Langerhans cellhistiocystos (en sjukdom mellan cancer och inflammation), inflammatorisk tarmsjukdom och Covid-19.

Opponent är Marco Prinz, Institute of Neuropathologie University Medical Centre Freiburg.

Huvudhandledare har varit professor Jan-Inge Henter, överläkare och professor i barnonkologi vid KI.

Betygsnämnden består av professorerna Liv Eidsmo, Köpenhamns universitet, Karin Loré, KI  och Eva Sverremark-Ekström,  Stockholms universitet.

Disputationen äger rum på Campus Flemingsberg, V4, ANA Futura, Alfred Nobels Allé 8. Den sänds också via Zoom: https://ki-se.zoom.us/j/61472692600.

Årets stipendiat i Carl Tullus Minnesfond heter Leo Ziegel. Han är AT-läkare (Forskar-AT) och doktorand vid Institutionen för global folkhälsa.

Tillsammans med lokala forskare i Uganda ska han studera psykisk hälsa hos den ugandiska befolkningen.

Ända sedan första studieåret har han varit mycket aktiv inom Medicinska föreningen och vid olika organ inom Karolinska Institutet. Han har ägnat sig mest åt frågor som rör utbildning och friskvård.

Han är fortfarande aktiv – inom två skilda områden: Dels som ledamot av konsistoriet, KI:s högsta beslutande organ, dels som dansare i MF:s grupp Dragplåstret, som brukar underhålla tillsammans med MF-orkestern Blåslaget.

Leo tilldelades stipendiet vid ett event på Zoom med stipendiekommitten, familjen Tullus och tidigare stipendiater, som samtidigt hade sin årliga alumn-träff. Stipendiaten 2020, Michael Axenhus, ledde en diskussion på temat ”Vilka hinder möter unga läkare som vill forska?”