15 apr Förstadium till cancer går att upptäcka

Isabella Ekheden, stipendiat 2008, har studerat cancer i matstrupen, en ovanlig men ofta dödlig sjukdom. Hon och hennes kollegor har undersökt om man kan hitta förstadier till cancern. Det skulle kunna leda till tidigare behandling och minskad dödlighet.

Granskningen visar att både inflammation i matstrupen och så kallad metaplasi i slemhinnan ökar risken att senare utveckla cancer i matstrupen, adenocarcinom i esofagus (EAC) och gastric cardia adenocarcinoma (GCA). Det är första gången som detta samband påvisas.

Över 350 patienter ingår i denna registerstudie.

Isabella är förste författare till artikeln Esophageal abnormalities and the risk for gastroesophageal cancers-a histopathology-register-based study in Sweden, som är publicerad i tidskriften European Journal of Epidemiology.

24 mar Nya läkemedel skyddar brett

Peter Ueda, stipendiat 2011, har tillsammans med forskarkollegor i Danmark och Norge gjort en jämförelse av två nya läkemedel. Medicinerna var ursprungligen framtagna för patienter med övervikt och diabetes. Men de har visat sig ha en skyddande effekt för både hjärtat och njurarna.

Forskarna har studerat över 150 000 patienter i Skandinavien som har börjat använda dessa läkemedel. Drygt 87 000 i studien använder SGLT2-hämmare och nära 64 000 använder GLP-1- receptoragonister.

Studien visar att läkemedlen på många sätt är likvärdiga. GLP1-receptorantagonisterna var något bättre på att skydda mot stroke och mot hjärtinfarkt. SGLT2-hämmarna hade en starkare njurskyddande effekt och kanske också mot att utveckla hjärtsvikt.

Peter är förste författare till artikeln The comparative cardiovascular and renal effectiveness of sodium-glucose co-transporter-2 inhibitors and glucagon-like peptide-1 receptor agonists: A Scandinavian cohort study, som är publicerad i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism.

24 mars 2022

14 mar Möss klarar sömnbrist

Alvin Brodin, stipendiat 2018, är intresserad av hur erfarenheter påverkar hjärnans arkitektur och funktion, dvs hjärnans plasticitet, Hans senaste publicerade artikel handlar om sömnbrist.

Alvin och hans forskarkolleger studerade möss som utsattes för fem timmars sömnbrist vid ett tillfälle. Efteråt undersökte de hur ett par specifika nervtrådarna i hjärnan hade påverkats. De kunde dock inte hitta några förändringar i hjärncellerna, varken i gruppen som fick hålla sig vakna eller i kontrollgrupperna. Därmed kunde de inte bekräfta fynd som andra forskare tidigare gjort i snarlika experiment.

Alvin är förste författare till artikeln Five Hours Total Sleep Deprivation Does Not Affect CA1 Dendritic Length or Spine Density som är publicerad i tidskriften Frontiers in Synaptic Neuroscience

20 feb Jing disputerar 11 mars

Jingcheng Zhao, stipendiat 2017, disputerar fredag den 11 mars kl 12.00 Avhandlingens titel är Bloody big data – Ensuring the health of blood donors and transfused patients with health registers.

Läs avhandlingen här.

Opponent är Aaron A.R. Tobian, professor vid Johns Hopkins University School of Medicine, Baltimore, Maryland

Huvudhandledare har varit Gustaf Edgren, docent i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet (KI)
Bihandledare har varit professorerna Paul Dickman och Petter Höglund vid KI samt Ammar Majeed, docent vid KI

Betygsnämnden består av John W Semple, professor vid Lunds universitet samt docenterna Thomas Frisell, KI och Sune Forsberg, Södersjukhuset.

Disputationen äger rum vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, Rolf Luft auditorium.

Följ disputationen via webinar: https://ki-se.zoom.us/webinar/register/WN_gNvl0dTnRMO6dg-TyHJEsw

28 jan Nytt läkemedel kan ge hopp

Stella Karsten, stipendiat 2015, har tillsammans med forskarkollegor studerat ett potentiellt nytt läkemedel, Karonudib(TH1579).

Studien visar att medlet hämmar aktiviteten hos immunsystemets T-celler, som ibland angriper kroppen egna organ. Det kan leda till autoimmuna sjukdomar som t ex Multiple Scleros (MS) och Crohns sjukdom.

Forskarna drar slutsatsen att Karonudib kan fungera som ett nytt behandlingsalternativ mot autoreaktiva T-celler för patienter med autoimmuna sjukdomar som MS.

De konstaterar också att Karonudib inte verkar skada varken andra celler och vilande T-celler i immunförsvaret.

Stella är förste författare till artikeln MTH1 as a target to alleviate T cell driven diseases by selective suppression of activated T cells, som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Cell Death and Differentiation.

07 jan Egle disputerar 28 januari

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, disputerar den 28 januari 2021 kl 9.30.

Avhandlingens titel är Human melodi cells in cancer, inflammation, and infection. Egles har forskat kring en viss typ av immunceller, myeloida celler, som bl a har till uppgift att bekämpa virus och bakterier. Hon har studerat vad som händer när de inte sköter sina uppgifter, speciellt när det gäller tre olika kliniska tillstånd: Langerhans cellhistiocystos (en sjukdom mellan cancer och inflammation), inflammatorisk tarmsjukdom och Covid-19.

Opponent är Marco Prinz, Institute of Neuropathologie University Medical Centre Freiburg.

Huvudhandledare har varit professor Jan-Inge Henter, överläkare och professor i barnonkologi vid KI.

Betygsnämnden består av professorerna Liv Eidsmo, Köpenhamns universitet, Karin Loré, KI  och Eva Sverremark-Ekström,  Stockholms universitet.

Disputationen äger rum på Campus Flemingsberg, V4, ANA Futura, Alfred Nobels Allé 8. Den sänds också via Zoom: https://ki-se.zoom.us/j/61472692600.

12 dec Stipendiat 2021: Leo Ziegel

Årets stipendiat i Carl Tullus Minnesfond heter Leo Ziegel. Han är AT-läkare (Forskar-AT) och doktorand vid Institutionen för global folkhälsa.

Tillsammans med lokala forskare i Uganda ska han studera psykisk hälsa hos den ugandiska befolkningen.

Ända sedan första studieåret har han varit mycket aktiv inom Medicinska föreningen och vid olika organ inom Karolinska Institutet. Han har ägnat sig mest åt frågor som rör utbildning och friskvård.

Han är fortfarande aktiv – inom två skilda områden: Dels som ledamot av konsistoriet, KI:s högsta beslutande organ, dels som dansare i MF:s grupp Dragplåstret, som brukar underhålla tillsammans med MF-orkestern Blåslaget.

Leo tilldelades stipendiet vid ett event på Zoom med stipendiekommitten, familjen Tullus och tidigare stipendiater, som samtidigt hade sin årliga alumn-träff. Stipendiaten 2020, Michael Axenhus, ledde en diskussion på temat ”Vilka hinder möter unga läkare som vill forska?”

09 nov Stella disputerar 17 december

Stella Karsten, stipendiat 2015, disputerar fredagen den 17 december kl. 14.00.

Avhandlingens titel är The DNA repair enzymes MTH1 and OGG1 as targets to treat inflammation. Stellas forskning handlar om hur specifika enzym kan påverka immunsystemet vid inflammatoriska sjukdomar.

Opponent är Ola Winqvist, professor i klinisk immunologi, verksam vid ABC Labs.

Huvudhandledare har varit professor Thomas Helleday, institutionen för onkologi-patologi vid KI. Bihandledare: Dr Ulrika Warpman Berglund och dr Christina Kalderén vid samma institution samt Karin Cederbrant, Associate Professor vid Linköpings universitet.

Betygsnämnden består av professorerna Petter Brodin och Qiang Pan-Hammarström vid KI samt lektor Nelson Gekara, Stockholms universitet.

Disputationen äger rum på Bioclinicum i sal J 3:11 Birger &Margareta Blombäck, NKS. Den sänds också via Zoom.

11 okt Sök 2021 års stipendium ur Carl Tullus Minnesfond

Välkommen att söka Carls Tullus Minnesstipendium 2021.

I mitten av december kommer kommittén att utse den 14:e stipendiaten.

Skicka din ansökan senast fredag den 12 november!

11 sep Blodtrycket har sänkts i världen

Peter Ueda, stipendiat 2011, är en av tio svenska forskare, som har medverkat i ett globalt WHO-projekt med flera hundra internationella forskare. De har studerat hur bra man diagnosticerar och behandlar högt blodtryck runt om i världen. Över hundra miljoner patienter ingår i studien.

Högt blodtryck är den viktigaste behandlingsbara faktorn till alltför tidig död. Resultatet visar att cirka 20 procent av patienter med högt blodtryck i hela världen är välbehandlade. Men det skiljer sig mycket mellan olika länder.

I topp ligger Sydkorea, Kanada och Island. I dessa länder är fler än hälften av patienterna välbehandlade. Lägst ner ligger fattiga länder i Afrika och Oceanien.

De allra flesta länder genomgått en förbättring sedan tidigare studie. Störst förbättringar finns i Costa Rica, Taiwan, Kazakhstan, Sydaftika, Brasilien, Chile, Turkiet och Iran. Det är länder som nyligen kommit in i gruppen av så kallade höginkomstländer. 

Behandlingsresultatet i dessa länder var bättre än i de flesta länder som länge har varit höginkomstländer. 

Resultatet av den svenska undersökningen är nedslående. Sverige tillhör de sämsta länderna i Europa. Bara cirka 20 procent av patienterna med högt blodtryck är välkontrollerade. Det betyder att vi ligger på genomsnittet av världens länder.

Studien är publicerad i den högt ansedda tidskriften The Lancet (impact faktor: 79,321). Läs artikeln med rubriken Worldwide trends in hypertension prevalence and progress in treatment and control from 1990 to 2019: a pooled analysis of 1201 population-representative studies with 104 million participants