09 nov Stella disputerar 17 december

Stella Karsten, stipendiat 2015, disputerar fredagen den 17 december kl. 14.00.

Avhandlingens titel är The DNA repair enzymes MTH1 and OGG1 as targets to treat inflammation. Stellas forskning handlar om hur specifika enzym kan påverka immunsystemet vid inflammatoriska sjukdomar.

Opponent är Ola Winqvist, professor i klinisk immunologi, verksam vid ABC Labs.

Huvudhandledare har varit professor Thomas Helleday, institutionen för onkologi-patologi vid KI. Bihandledare: Dr Ulrika Warpman Berglund och dr Christina Kalderén vid samma institution samt Karin Cederbrant, Associate Professor vid Linköpings universitet.

Betygsnämnden består av professorerna Petter Brodin och Qiang Pan-Hammarström vid KI samt lektor Nelson Gekara, Stockholms universitet.

Disputationen äger rum på Bioclinicum i sal J 3:11 Birger &Margareta Blombäck, NKS. Den sänds också via Zoom.

11 okt Sök 2021 års stipendium ur Carl Tullus Minnesfond

Välkommen att söka Carls Tullus Minnesstipendium 2021.

I mitten av december kommer kommittén att utse den 14:e stipendiaten.

Skicka din ansökan senast fredag den 12 november!

11 sep Blodtrycket har sänkts i världen

Peter Ueda, stipendiat 2011, är en av tio svenska forskare, som har medverkat i ett globalt WHO-projekt med flera hundra internationella forskare. De har studerat hur bra man diagnosticerar och behandlar högt blodtryck runt om i världen. Över hundra miljoner patienter ingår i studien.

Högt blodtryck är den viktigaste behandlingsbara faktorn till alltför tidig död. Resultatet visar att cirka 20 procent av patienter med högt blodtryck i hela världen är välbehandlade. Men det skiljer sig mycket mellan olika länder.

I topp ligger Sydkorea, Kanada och Island. I dessa länder är fler än hälften av patienterna välbehandlade. Lägst ner ligger fattiga länder i Afrika och Oceanien.

De allra flesta länder genomgått en förbättring sedan tidigare studie. Störst förbättringar finns i Costa Rica, Taiwan, Kazakhstan, Sydaftika, Brasilien, Chile, Turkiet och Iran. Det är länder som nyligen kommit in i gruppen av så kallade höginkomstländer. 

Behandlingsresultatet i dessa länder var bättre än i de flesta länder som länge har varit höginkomstländer. 

Resultatet av den svenska undersökningen är nedslående. Sverige tillhör de sämsta länderna i Europa. Bara cirka 20 procent av patienterna med högt blodtryck är välkontrollerade. Det betyder att vi ligger på genomsnittet av världens länder.

Studien är publicerad i den högt ansedda tidskriften The Lancet (impact faktor: 79,321). Läs artikeln med rubriken Worldwide trends in hypertension prevalence and progress in treatment and control from 1990 to 2019: a pooled analysis of 1201 population-representative studies with 104 million participants

27 aug Skadliga T-celler kan hämmas

Stella Karsten, stipendiat 2015, ställer sig en grundvetenskaplig fråga: Hur kan man minska inflammation orsakad av så kallade T-celler, en typ av vita blodkroppar?

Hennes forskning visar att ett ämne, som kallas MTH1, finns i aktiva T-celler. Dessa celler kan angripa kroppens egna organ och orsaka till exempel autoimmuna sjukdomar. I försök med möss som har encefalit, inflammation i hjärnan, minskar halten av MTH1 i deras T-celler, om de behandlas med hämmaren Karonudib (TH1579). Förhoppningen är att det i framtiden går att utveckla Karonudib till ett läkemedel mot till exempel MS.

Stella är första författare till artikeln som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Cell Death and Differentiation. Läs artikeln med rubriken MTH1 as a target to alleviate T cell driven diseases by selective suppression of activated T cells

08 jul Vita blodkroppar kämpar mot inflammerad tarm

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har skrivit en översiktsartikel i tidskriften Immunology om neutrofilernas betydelse för inflammatorisk tarmsjukdom.

Neutrofiler är en typ av vita blodkroppar, en av de vanligaste som ingår i immunförsvaret. De ingriper snabbt vid inflammation och skador på vävnader.

I artikeln sammanfattar Egle vad vetenskapen i dag vet om hur neutrofilerna ingriper vid inflammatorisk tarmsjukdom och hur de påverkar T-celler, en annan typ av vita blodkroppar som patrullerar i blodet och lymfsystemet.

Läs artikeln med rubriken Neutrophil-T cell crosstalk in inflammatory bowel disease

03 apr Björn inspirerar till forskning

Underläkar/Kandidatföreningen hos Svenska läkaresällskapet vill stimulera till forskning och har därför bjudit in Björn Wieslander, stipendiat 2013, att hålla en inspirationsföreläsning.

– Hur börjar man forska egentligen?

Det är rubriken på Björns föreläsning den 12 april. Han håller den via Zoom från Bethesda utanför Washington DC, USA. Där har han en tjänst som postdoc vid National Institutes of Health. Han ingår i en forskargrupp som har som mål att utveckla en ny magnetkamera. Det är ett samarbetsprojekt mellan NIH och industrikoncernen Siemens AG.

13 mar Lunginflammation kan ge astma

Samuel Rhedin, stipendiat 2012, har publicerat en artikel kring ett ämne som varit omdebatterat i decennier:

– Leder lunginflammation under spädbarnsåret till astma senare under barnaåren?

Han och andra forskare har granskat ett svenskt register med närmare en miljon sjuka barn för att studera sambandet mellan lunginflammation som spädbarn och astma som fyraåringar. Deras data visar att det finns ett samband.

Barn med lunginflammation var överrepresenterade bl a hos pojkar, dem som var för tidigt födda och dem som var födda med kejsarsnitt. Sjukdomen var också överrepresenterad bland barn vars moder var rökare, barn till föräldrar med låg utbildningsnivå och föräldrar som själva hade astma.

Samuel är förste författare till artikeln som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Chest. Läs artikeln med rubriken Pneumonia in Infancy and Risk for Asthma: The Role of Familial Confounding and Pneumococcal Vaccination.

09 feb Kroppens kamp mot Covid kartlagd

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har med en grupp forskare gjort en grundvetenskaplig studie kring hur olika celler i immunförsvaret förändrar sig vid en Covid-infektion.

De har gjort en omfattande kartläggning av de systemet med mononukleära fagocyter, dvs ett system av vita blodkroppar som äter upp främmande partiklar.

Forskningens resultat skulle kunna bidra till att det utvecklas nya vaccin. De skulle också kunna leda till en bättre kontroll av den inflammatoriska stormen som Covid-patienter utsätts för – utan att immunsystemets förmåga att rensa viruset påverkas.

Egle är förste författare till artikeln som är publicerad i den mycket ansedda tidskriften The Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Läs artikeln med rubriken Major alterations in the mononuclear phagocyte landscape associated with COVID-19 severity.

06 feb De som ofta donerar blodplättar bör kollas

Jincheng Zhao, stipendiat 2017, har studerat om friska personer som ofta donerar trombocyter (blodplättar) löper någon risk av att vara blodgivare. Trombocyter är viktiga för att behandla patienter med allvarliga blödningar på grund av trombocytbrist.

I studien ingår ca 75 000 givare av blodplättar och plasmaferes i Sverige mellan 1996 och 2017. Resultatet visar att de som ofta donerar trombocyter utsätter sig för en ökad risk för infektioner. Vissa givare fick brist på T-celler, en typ av vita blodkroppar. Det är alltså viktigt att följa nivån av T-celler hos givarna så att de inte utsätts för några risker för egen del.

Artikeln är publicerad i tidskriften Transfusion. Läs artikeln med rubriken Frequent platelet donation is associated with lymphopenia and risk of infections: A nationwide cohort study.

02 feb Pandemin ökade självmord i Japan

Peter Ueda, stipendiat 2011, har studerat om pandemin påverkade antalet självmord i Japan. Han och hans kolleger jämförde drygt 90 000 självmord under åren 2016–2020 med antalet självmord april – november 2020.

Han fann en ökning hos män under oktober och november månad. Bland kvinnor ökade självmorden mellan juli och november. Ökningen var störst hos män under 30 år och hos kvinnor upp till 50 års ålder. I dessa grupper var antalet självmord nästan fördubblat.

Peter är sisteförfattare till artikeln som är publicerad i JAMA Open Network. Läs artikeln med rubriken Assessment of Suicide in Japan During the COVID-19 Pandemic vs Previous Years.