Stella Karsten, stipendiat 2015, ställer sig en grundvetenskaplig fråga: Hur kan man minska inflammation orsakad av så kallade T-celler, en typ av vita blodkroppar?

Hennes forskning visar att ett ämne, som kallas MTH1, finns i aktiva T-celler. Dessa celler kan angripa kroppens egna organ och orsaka till exempel autoimmuna sjukdomar. I försök med möss som har encefalit, inflammation i hjärnan, minskar halten av MTH1 i deras T-celler, om de behandlas med hämmaren Karonudib (TH1579). Förhoppningen är att det i framtiden går att utveckla Karonudib till ett läkemedel mot till exempel MS.

Stella är första författare till artikeln som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Cell Death and Differentiation. Läs artikeln med rubriken MTH1 as a target to alleviate T cell driven diseases by selective suppression of activated T cells

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har skrivit en översiktsartikel i tidskriften Immunology om neutrofilernas betydelse för inflammatorisk tarmsjukdom.

Neutrofiler är en typ av vita blodkroppar, en av de vanligaste som ingår i immunförsvaret. De ingriper snabbt vid inflammation och skador på vävnader.

I artikeln sammanfattar Egle vad vetenskapen i dag vet om hur neutrofilerna ingriper vid inflammatorisk tarmsjukdom och hur de påverkar T-celler, en annan typ av vita blodkroppar som patrullerar i blodet och lymfsystemet.

Läs artikeln med rubriken Neutrophil-T cell crosstalk in inflammatory bowel disease

 

Underläkar/Kandidatföreningen hos Svenska läkaresällskapet vill stimulera till forskning och har därför bjudit in Björn Wieslander, stipendiat 2013, att hålla en inspirationsföreläsning.

Hur börjar man forska egentligen?

Det är rubriken på Björns föreläsning den 12 april. Han håller den via Zoom från Bethesda utanför Washington DC, USA. Där har han en tjänst som postdoc vid National Institutes of Health. Han ingår i en forskargrupp som har som mål att utveckla en ny magnetkamera. Det är ett samarbetsprojekt mellan NIH och industrikoncernen Siemens AG.

Samuel Rhedin, stipendiat 2012, har publicerat en artikel kring ett ämne som varit omdebatterat i decennier:

Leder lunginflammation under spädbarnsåret till astma senare under barnaåren?

Han och andra forskare har granskat ett svenskt register med närmare en miljon sjuka barn för att studera sambandet mellan lunginflammation som spädbarn och astma som fyraåringar. Deras data visar att det finns ett samband.

Barn med lunginflammation var överrepresenterade bl a hos pojkar, dem som var för tidigt födda och dem som var födda med kejsarsnitt. Sjukdomen var också överrepresenterad bland barn vars moder var rökare, barn till föräldrar med låg utbildningsnivå och föräldrar som själva hade astma.

Samuel är förste författare till artikeln som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Chest. Läs artikeln med rubriken Pneumonia in Infancy and Risk for Asthma: The Role of Familial Confounding and Pneumococcal Vaccination.

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har med en grupp forskare gjort en grundvetenskaplig studie kring hur olika celler i immunförsvaret förändrar sig vid en Covid-infektion.

De har gjort en omfattande kartläggning av de systemet med mononukleära fagocyter, dvs ett system av vita blodkroppar som äter upp främmande partiklar.

Forskningens resultat skulle kunna bidra till att det utvecklas nya vaccin. De skulle också kunna leda till en bättre kontroll av den inflammatoriska stormen som Covid-patienter utsätts för – utan att immunsystemets förmåga att rensa viruset påverkas.

Egle är förste författare till artikeln som är publicerad i den mycket ansedda tidskriften The Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Läs artikeln med rubriken Major alterations in the mononuclear phagocyte landscape associated with COVID-19 severity.

 

Jincheng Zhao, stipendiat 2017, har studerat om friska personer som ofta donerar trombocyter (blodplättar) löper någon risk av att vara blodgivare. Trombocyter är viktiga för att behandla patienter med allvarliga blödningar på grund av trombocytbrist.

I studien ingår ca 75 000 givare av blodplättar och plasmaferes i Sverige mellan 1996 och 2017. Resultatet visar att de som ofta donerar trombocyter utsätter sig för en ökad risk för infektioner. Vissa givare fick brist T-celler, en typ av vita blodkroppar. Det är alltså viktigt att följa nivån av T-celler hos givarna så att de inte utsätts för några risker för egen del.

Artikeln är publicerad i tidskriften Transfusion. Läs artikeln med rubriken Frequent platelet donation is associated with lymphopenia and risk of infections: A nationwide cohort study.

 

Peter Ueda, stipendiat 2011, har studerat om pandemin påverkade antalet självmord i Japan. Han och hans kolleger jämförde drygt 90 000 självmord under åren 2016–2020 med antalet självmord april – november 2020.

Han fann en ökning hos män under oktober och november månad. Bland kvinnor ökade självmorden mellan juli och november. Ökningen var störst hos män under 30 år och hos kvinnor upp till 50 års ålder. I dessa grupper var antalet självmord nästan fördubblat.

Peter är sisteförfattare till artikeln som är publicerad i JAMA Open Network. Läs artikeln med rubriken Assessment of Suicide in Japan During the COVID-19 Pandemic vs Previous Years.

 

Michael Axenhus, just utsedd till stipendiat 2020, ingår i en forskargrupp som har kommit fram till att proteinet huntingtin kan spela roll för att utveckla Alzheimers.

I ett projekt studerades nivån av huntingtin i hjärnan hos patienter med Alzheimers samt var i nervcellerna det samlas. Det visade sig att huntingtin ansamlas i pyramidala neuronrika områden inklusive hippocampus, dvs i nervceller som har en nyckelroll i kognitiva funktioner.

Michael är förste författare till studien som är publicerad i tidskriften Current Alzheimer´s Research. Läs artikeln med rubriken Huntingtin Levels are Elevated in Hippocampal Post-Mortem Samples of Alzheimer’s Disease Brain.

 

 

Björn Wieslander, stipendiat 2013, har fått en tjänst som postdoc hos National Institutes of Health (NIH) i USA, världens största statliga forskningsfinansiär

Han medverkar i utvecklingen av en ny typ av magnetkamera, ett projekt som är ett samarbete mellan NIH och tyska industrikoncernen Siemens.

Målet är att utveckla och testa en kamera med ett svagare magnetfält än vad som vanligen används och samtidigt bibehålla kvaliteten på bilderna, säger Björn.

Lägre styrka på magnetfältet ska ge billigare kameror.

– Dagens MR-kameror är dyra att producera och kräver underhåll. Undersökningsrummet måste också specialbyggas för att tåla magnetkamernas tyngd och vibrationer.

Men vinsten med den nya kameran är inte bara lägre kostnader.

– Den har på vissa särskilda sätt bättre förutsättningar att avbilda organ där gas möter vätska, som t ex lungor, luftvägar och tarm.

Syftet är också att kameran ska vara säkrare för patienter med metallimplantat som inte är anpassade till starka magnetfält, till exempel pacemakers.

Trots pandemins inreserestriktioner, som USA har utfärdat, blev Björn beviljad ett National interest exception för att börja sin position som Advanced pulmonary imaging fellow.

Han tror att det beror på att hans amerikanska forskargrupp även arbetar med att undersöka hur den nya sortens magnetkamera kan användas för att undersöka patienter som är drabbade av Covid-19.

Pandemin påverkar forskningen. Det är enbart bildinsamling med den nya prototyp-magnetkameran som utförs i labbet. Resten är distansarbete.

– Min grupp har varit väldigt välkomnande och lätt att komma in i. Det har också underlättat för mig att en svensk post-doc kollega samtidigt har börjat i gruppen.

– Det märks även på många sätt att NIH har många system och lösningar på plats för att stötta nya internationella medarbetare. Mental hälsa, isolering och de mentala effekterna som kulturkrockar kan få är alla ämnen som kanske fått särskilt fokus under pandemin.

– Det är en spännande tid i USA. Det är intressant lära känna en annan forskningsmiljö och se de skillnader i inställning till pandemin som finns jämfört med Sverige.

– Sjukhusdelen av NIH är speciell, då alla patienter behöver delta i någon form av studie för att vårdas här. Samtidigt är all vård gratis här – till skillnad mot resten av USA.

Sjukhuset ligger i Bethesda, en stad nordväst om Washington DC. I närheten av NIH:s största campus bor Björn.

En gång i veckan tar Björn paus från forskningen och åker in till centrala Washington. På grönområdena kring Washington-monumentet, inte långt från Vita huset, spelar han distanserad fotboll med ett gäng – alla iförda ansiktsmask. Under oroligheterna kopplat till amerikanska valet i januari fick fotbollen pausas tillfälligt under några veckor, men är nu igång igen.

Årets stipendiat, Michael Axenhus, är AT-läkare (forskar-AT) och doktorand i neurovetenskap med fokus på kognition och minnesfunktion.

Vid stipendieutdelning, som i år ägde rum digitalt, höll han en kort presentation om sin forskning kring Alzheimers sjukdom.

Mötet var en kombination av stipendieutdelning och alumnträff för Minnesfondens tidigare tolv stipendiater. Ledamöter i stipendiekommittén deltog också. Moderator var Caroline Schagerholm, stipendiat 2019.

Liksom tidigare år ägde stipendieutdelningen rum på Luciadagens afton.