Michael Axenhus, just utsedd till stipendiat 2020, ingår i en forskargrupp som har kommit fram till att proteinet huntingtin kan spela roll för att utveckla Alzheimers.

I ett projekt studerades nivån av huntingtin i hjärnan hos patienter med Alzheimers samt var i nervcellerna det samlas. Det visade sig att huntingtin ansamlas i pyramidala neuronrika områden inklusive hippocampus, dvs i nervceller som har en nyckelroll i kognitiva funktioner.

Michael är förste författare till studien som är publicerad i tidskriften Current Alzheimer´s Research. Läs artikeln med rubriken Huntingtin Levels are Elevated in Hippocampal Post-Mortem Samples of Alzheimer’s Disease Brain.

 

 

Björn Wieslander, stipendiat 2013, har fått en tjänst som postdoc hos National Institutes of Health (NIH) i USA, världens största statliga forskningsfinansiär

Han medverkar i utvecklingen av en ny typ av magnetkamera, ett projekt som är ett samarbete mellan NIH och tyska industrikoncernen Siemens.

Målet är att utveckla och testa en kamera med ett svagare magnetfält än vad som vanligen används och samtidigt bibehålla kvaliteten på bilderna, säger Björn.

Lägre styrka på magnetfältet ska ge billigare kameror.

– Dagens MR-kameror är dyra att producera och kräver underhåll. Undersökningsrummet måste också specialbyggas för att tåla magnetkamernas tyngd och vibrationer.

Men vinsten med den nya kameran är inte bara lägre kostnader.

– Den har på vissa särskilda sätt bättre förutsättningar att avbilda organ där gas möter vätska, som t ex lungor, luftvägar och tarm.

Syftet är också att kameran ska vara säkrare för patienter med metallimplantat som inte är anpassade till starka magnetfält, till exempel pacemakers.

Trots pandemins inreserestriktioner, som USA har utfärdat, blev Björn beviljad ett National interest exception för att börja sin position som Advanced pulmonary imaging fellow.

Han tror att det beror på att hans amerikanska forskargrupp även arbetar med att undersöka hur den nya sortens magnetkamera kan användas för att undersöka patienter som är drabbade av Covid-19.

Pandemin påverkar forskningen. Det är enbart bildinsamling med den nya prototyp-magnetkameran som utförs i labbet. Resten är distansarbete.

– Min grupp har varit väldigt välkomnande och lätt att komma in i. Det har också underlättat för mig att en svensk post-doc kollega samtidigt har börjat i gruppen.

– Det märks även på många sätt att NIH har många system och lösningar på plats för att stötta nya internationella medarbetare. Mental hälsa, isolering och de mentala effekterna som kulturkrockar kan få är alla ämnen som kanske fått särskilt fokus under pandemin.

– Det är en spännande tid i USA. Det är intressant lära känna en annan forskningsmiljö och se de skillnader i inställning till pandemin som finns jämfört med Sverige.

– Sjukhusdelen av NIH är speciell, då alla patienter behöver delta i någon form av studie för att vårdas här. Samtidigt är all vård gratis här – till skillnad mot resten av USA.

Sjukhuset ligger i Bethesda, en stad nordväst om Washington DC. I närheten av NIH:s största campus bor Björn.

En gång i veckan tar Björn paus från forskningen och åker in till centrala Washington. På grönområdena kring Washington-monumentet, inte långt från Vita huset, spelar han distanserad fotboll med ett gäng – alla iförda ansiktsmask. Under oroligheterna kopplat till amerikanska valet i januari fick fotbollen pausas tillfälligt under några veckor, men är nu igång igen.

Årets stipendiat, Michael Axenhus, är AT-läkare (forskar-AT) och doktorand i neurovetenskap med fokus på kognition och minnesfunktion.

Vid stipendieutdelning, som i år ägde rum digitalt, höll han en kort presentation om sin forskning kring Alzheimers sjukdom.

Mötet var en kombination av stipendieutdelning och alumnträff för Minnesfondens tidigare tolv stipendiater. Ledamöter i stipendiekommittén deltog också. Moderator var Caroline Schagerholm, stipendiat 2019.

Liksom tidigare år ägde stipendieutdelningen rum på Luciadagens afton.

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har publicerat en artikel om patienter med Langerhans cellhistiocytos, en gåtfull sjukdom i gränslandet mellan cancer och inflammationssjukdom.

Hon och hennes kollegor har studerat tre patienter som hade både Langerhans cellhistiocytos (LCH) och tarmsjukdomen Crohn. Denna ovanliga kombination fick forskarna att fokusera på signalsubstansen interleukin 23, som har välkänd roll i immunsvaret vid Crohns sjukdom. De undersökte 55 patienter med LCH och upptäckte att de hade en förhöjd halt av denna substans.

Forskarnas slutsats är att läkare ska ha både Langerhans cellhistiocytos  och Crohns sjukdom i åtanke, när det gäller patienter med inflammatoriska magproblem.

Studien är genomförd i samarbete med forskare i Australien och Frankrike. Artikeln har titeln Patients with both Langerhans cell histiocytosis and Crohn’s disease highlight a common role of interleukin-23. Den är publicerad i Acta Paedriatrica.

Erik Berglund, stipendiat 2010, har antagits som docent i experimentell transplantationskirurgi vid Karolinska Institutet. Han har arbetat som kirurg vid Karolinska sjukhuset och vid Columbia University i New York. Han är numera vd för ITBMed i New York, ett biofarmakologiskt företag som forskar kring Siplizumab, en monoklonal antikropp.


                                                    

Jingcheng Zhao, stipendiat 2017, har utrett om blodgivare löper högre risk för att få blodcancer. Han har gjort en uppföljning av över en miljon blodgivare i Sverige. I studien ingår givare mellan 1980 och 2017, sammanlagt 19,5 miljoner personår. Jingcheng och hans kollegor konstaterar att risken för leukemi eller lymfom inte är förhöjd hos blodgivare jämfört med normalbefolkningen.

 

Artikeln är publicerad i tidskriften Transfusion, tidskrift för American Association of Blood Banks. Titeln är Risk of hematological malignancy in blood donors: A nationwide cohort study.

 

Björn Wieslander, stipendiat 2013, har blivit utvald som en av tre finalister i en tävling som arrangeras av American Thoracic Society. Det är en pitch-tävling liknande tv-programmen Dragons Den och Shark Tank.

Deltagarna tävlar med en innovativ forskningsidé, som de framför i en tio minuter lång inspelad presentation. En jury, som består av representanter för forskare, industri och regering, ställer därefter frågor under tio minuter. Publiken får också fråga om projektet i tio minuter.

Titeln på Björns tävlingsbidrag är MRI-based diagnosis and treatment follow-up of pulmonary arterial hypertension.

Vinnaren får 10 000 dollar och de andra 2 500 dollar var.

Björns medtävlare kommer från Harvard Medical School/Massachusetts General Hospital respektive University of California, San Diego

Tävlingen äger rum digitalt den 23 juli kl 18 svensk tid. Läs om tävlingen och anmäl deltagande via denna länk:

https://conference.thoracic.org/program/early-career-professionals/finalists-bear-cage.php

Tävlingen arrangeras i år för sjätte gången.

Samuel Rhedin, stipendiat 2012, har fått anslag av Region Stockholm för att kunna forska som klinisk postdoktor. Anslaget är på 500 000 kr plus 500 000 kr under åren 2021 – 2024.

Han arbetar som ST-läkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset vid Södersjukhuset och är postdoktor i professor Catarina Almqvist Malmros grupp vid KI.

Samuel disputerade 2017 på en avhandling om svåra virala luftvägsinfektioner hos barn. De kommande åren planerar han att arbeta halvtid som barnläkare och forska på halvtid.  

Ett forskningsprojekt ska utvärdera ett nytt diagnostiskt blodprov för att särskilja om ett barns lunginflammation har orsakats av virus eller bakterier. Ett annat projekt handlar om att identifiera vilka grupper av barn som riskerar att drabbas av lunginflammation respektive Covid-19.

Caroline Schagerholm, stipendiat 2019, har tagit läkarexamen. Corona präglade den sista terminen. 

Inledningen av virusutbrottet ledde till att hennes två månader av studieutbyte i trauma- och transplantationskirurgi i New York blev slopat. 

Från mitten av mars övergick undervisningen till att bli digital. Slutexaminationerna i maj påverkades också markant. 

De två skriftliga delarna genomfördes som tidigare år. Men den praktiska examinationen, där studenternas kunskaper testas vid olika ”stationer”, kunde inte genomföras. De ansvariga för examinationen hade problem med att hitta ett bra alternativ. Det ledde till att studenterna fick bristfällig information. Datum för examinationerna ändrades två gånger och det skapade ännu mer oro hos studenterna.

Oron ökade ytterligare på examinationsdagen, då provet försenades på grund av tekniska problem. Instruktionerna ändrades och provtid förlängdes. Examinationen avslutades närmare fyra timmar efter planerad tid.

Avslutningsceremonin i Aula Medica den 5 juni blev digital. Bilden visar när Caroline (längst upp till höger) fick sitt elektroniska diplom.

En av dem som höll tal var Annika Östman Wernerson, vice rektor vid KI. Hon uppmanade de nyblivna läkarna:

– Odla er nyfikenhet! Arbeta i team (bra samarbete gynnar patienterna)! Ha ett globalt perspektiv! Och kom ihåg att göra som Nalle Puh: Underskatta inte värdet av att göra ingenting!