”För sin bredd, äkta upptäckarglädje,
företagsamma energi
och syn på forskningen
som en oändlig skattjakt
samt för insatser för att få bättre gemenskap bland KI-studenter
Somliga människor har den magiska förmågan att kunna fördubbla dygnets timmar eller till och med flerdubbla tiden. Jingcheng Zhao tillhör dem.
I december 2017 studerar han parallellt på läkarutbildningen (termin 10) och på Handelshögskolan i Stockholm (termin 5). Han har just registrerats som doktorand vid Karolinska institutets institution för epidemiologi och biostatistik samt är vd och styrelseordförande i ett nystartat aktiebolag.
– Ja, ibland kan det bli litet mycket att göra. Just nu är det ganska intensivt. Vissa dagar kan det vara fullt i almanackan, säger Jingcheng.
Trots alla hans projekt har han den senaste veckan roat sig med att titta på avsnitt av nya säsongen av The Crown (serien om drottning Elizabeths liv), träna, gå på Skansens julmarknad och byta strängar på sin fiol.
Bakom Jingchengs förmåga att tänja på dygnets timmar ligger dock ingen magi. Det handlar om grundläggande saker som att sova ordentligt, äta bra och att arbeta med en – och endast en – sak i taget.
– Jag strävar efter att koncentrera mig på det som jag håller på med. Jag försöker att låta bli att samtidigt tänka på allt annat som måste göras.
Han säger att han lär sig mycket av hur andra gör. Han snappar ständigt upp knep för att bli mer effektiv. Han kan bli inspirerad av något så simpelt som ett funktionellt formulerat mejl.
Studierna på Handelshögskolan har stimulerat honom till att ta vara på tiden, inte bara för att hans dubbla studier har krävt det.
– Det finns en stämning i luften på Handels som handlar om ”att få saker gjorda”. Företagande handlar om att vara ekonomisk med tid. Tid är pengar. Skolan uppmuntrar också till att man ska många bollar i luften.
Att han sökte till Handelshögskolan, säger han beror på att han var nyfiken på ekonomi som han ”inte hade en aning om”. Parallellstudierna har han löst genom att hoppa över föreläsningarna på högskolan och satsa på att läsa kurslitteraturen.
– Studierna på Handels har gett mig nya perspektiv, andra kunskaper, andra förhållningssätt och andra möten med människor. Det har varit uppfriskande och lett till att jag har fått ett helhetsperspektiv på sjukvården.
Han tycker att debatten om svenska sjukvården är fastlåst och trist:
– Allt är så polariserat. Medicinarna tycker att ekonomerna/konsulterna inte förstår sig på sjukvården. Och ekonomerna/konsulterna tycker att läkarna inte har någon aning om ekonomi och organisation. Men verkligheten är inte så svart-vit.
Kunskaperna i både ekonomi och medicin får han chansen att tillämpa i rollen som vd och styrelseordförande i det nystartade aktiebolaget Lancell. Det är uppkallat efter Xiaojun Lian (Lance), forskare i stamceller, numera verksam i USA. Han forskade tidigare vid KI:s institution för cell- och molekylärbiologi, där Jingcheng också fritidsforskade under ett år.
Xiaojun Lian har utvecklat en ny metod för att snabbare och billigare producera stamceller för forskning. Målet för Jingcheng, Lance och en investerare är att kommersialisera metoden.
Gemenskapen bland Handelshögskolans studenter är en helt annan än bland institutets studenter. För att förbättra sammanhållningen engagerade Jingcheng sig i studentkåren Medicinska föreningen (MF). Han tog bl a initiativ till en gemensam välkomstdag för alla studenter och satsade hela sommarlovet på att skaffa sponsorer och planera evenemanget.
Han var också aktiv i att återuppliva studentkårens tidskrift Medicor, där han bland annat hade nytta av sitt intresse för fotografering. Omslagsbilden till ett av numren blev ett fotografiskt scoop.
Vid Medicinska föreningens Luciabal 2013 lyckades han få de tre Nobelpristagarna i medicin att under ett par minuter ställa upp på en fotosejour. Det blev uppsluppen bild där de lekte med ballonger.
Ballongerna var noga utvalda som rekvisita för att anspela på pristagarnas forskning kring vesikeltransport, hur ämnen i kroppen transporteras med blåsor. Leken blev en humoristisk kontrast till de frackklädda männen och samtidigt en illustration av forskarnas leklust.
Jingcheng publicerade bilden på Reddit, en social sajt på internet för nyheter. Efter ett par timmar hade den lockat så många röster, att den hamnade på Reddits förstasida. Två dagar senare hade bilden setts av över 600 000 personer.
Bilden och den respons bilden fick blev en belöning för det långa och målmedvetna arbete som han och redaktionen gjort för att övertyga Nobelstiftelsen och pristagarna att detta var en bra idé.
Man får inte vara rädd för besvär, varken som redaktör eller forskare.
Jingcheng ser forskningen som en skattjakt, ett lustfyllt och stimulerande sökande efter ledtrådar som kan ge antydningar i en eller annan riktning. De riktiga skatterna är nästan omöjliga att hitta. Det viktigaste är jakten i sig.
– Det roliga är ju att man inte riktigt vet vad man ska hitta! Och även om man skulle lyckas få svar på en fråga, så leder det ju till ännu fler frågor!
Att forska är ett sätt att leva har han insett genom farfar i Guangzhou som fortfarande, vid 80 års ålder, är fullt verksam.
Intresset för forskning har nästan varit svårt att undvika, då båda föräldrarna också är forskare. På sommarloven under gymnasieåren deltog han i AstraZenecas sommarforskarskola, där lärarna var unga passionerade handledare från organisationen Unga forskare.
– Det var mycket inspirerande att få möta jämnåriga som delade mitt intresse för biologisk och medicinsk forskning
De kommande fyra åren ska han ägna sig åt att studera tänkbara effekter av blodtransfusioner hos patienter som ofta behöver få tillskott av blod, t ex de som har leukemi.
Huvudhandledare är docent Gustaf Edgren. De möttes av en slump på Karolinska sjukhusets medicinakut en natt för ett par år sedan, när Gustaf var jour och Jingcheng praktiserade. Samarbetet kring patienterna under natten gick mycket smidigt, att när valet av det obligatoriska examensarbetet under termin åtta närmade sig, bestämde han sig för att kolla upp Gustafs forskning.
Resultatet blev en inledning till det kommande doktorandprojektet. Examensarbetet består av en översikt över användningen av blodtransfusioner i Sverige 2000 – 2010.
Som född i Kina, uppvuxen i USA och Lund, med en internationell baccalaureate-examen från Borgarskolan i Malmö har Jingcheng många möjligheter. Han har svårt att svara på frågan vad han ska bli när han blir stor.
– Jag kommer att arbeta med att förbättra människors hälsa. Men jag vet inte om det blir i rollen som läkare, forskare eller som forskande läkare. Kanske blir det något helt annat. Eller kanske så kommer jag att ha olika roller under olika delar av livet.
Barbro Westman Tullus
Det har snart gått ett år sedan jag mottog 2017 års stipendium från Carl Tullus Minnesfond. Jag minns tydligt när jag blev uppringd av Barbro. Det var en av årets kallaste lördagsförmiddagar, jag var på Skansen och stod i kö till ett café i ett desperat försök att värma upp mig med en varm dryck.
Bland högljudda, snuviga och nyfikna småbarn i overaller och föräldrar som sprang efter dem i hopplösa försök att få i dem mat, så minns jag den överväldigande värmande glädjen av beskedet att jag skulle tilldelas stipendiet
Mycket har hänt sedan dess. Efter att ha tagit examen från Karolinska institutet och från Handelshögskolan har jag haft privilegiet att få forska heltid och fått lära känna många nya trevliga, inspirerande, och spännande kollegor på Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, MEB.
En stor del av hösten har gått till att samla in nationella data för vår forskningsdatabas för blodtransfusioner. De senaste veckorna har jag också börjat förbereda mig inför forskar-AT i Huddinge.
När det gäller stipendiesumman var det viktigt för mig att lägga pengarna på något som ligger i linje med Carl Tullus och minnesfondens naturvetenskapliga och humanistiska intresse och värderingar.
Jag hade ursprungligen planerat att lägga pengarna på något direkt forskningsrelaterat, men det komplicerades av diverse administrativa skäl. Jag bestämde mig istället att investera stipendiesumman i linje med fondens humanistiska värderingar samt i min egna personliga och professionella utveckling.
För min egen del har jag använt en del av summan till att köpa en e-boksläsare/läsplatta. Jag har sedan länge velat läsa mer skönlitteratur men aldrig riktigt kommit till skott. Jag kan mycket stolt säga att jag precis läst klart min första icke-facklitterära bok på många år, Michelle Obamas memoarer Becoming
Som många vet är tid en bristvara, inte minst för forskande läkare. Jag har därför investerat i ett par mjukvarutjänster för att förenkla min vardag och frigöra lite mer tid: dels ett program som automatiserar en del av min eposthantering, dels ett program som automatiserar lite allt möjligt av många vardagliga uppgifter.
Sist, men inte minst, så har jag valt att öronmärka en del av summan till saker som gör det lite roligare på jobbet. Hittills har detta lett till ett nytt tangentbord med betydligt mer tillfredställande tryckknappar (tänk på att min forskning sker till hundra procent framför datorn).
Inspirerad av minnesfondens 10-års jubileumssymposium, där alla stipendiater som tack fick specialgjorda muggar, har jag specialbeställt muggar till alla som jobbar med vår forskningsdatabas.
Jag sitter fortfarande och väljer mellan ytterligare idéer på sätt som vi kan sprida och göra vår forskning lite roligare, lite mer tillgängligt på lite humoristiska sätt – dessa är dock så klart fortfarande hemliga!
För mig har stipendiet varit mycket betydelsefullt och uppmuntrande för både min personliga och professionella utveckling. Bortsett från stipendiesumman så har nätverket med de andra stipendiaterna samt hela Tullus familjens varma stöd, samt generositet med sin tid, närvaro, och intresse varit helt ovärderliga för mig. Jag vill passa på att ytterligare en gång tacka hela Tullus familjen, stipendiekommittén, och alla tidigare stipendiater för ert förtroende, er generositet och er familjaritet.
Med vänlig hälsning
Jing